vågar jag anmälla?
För några månader sedan lämnade jag fadern till min son. En måndagmorgon skulle han in till stan en runda och innan han lämnade huset tittade han på mig med sina svarta ögon och sa "Jag kommer bara vara borta ett par timmar sen kör jag hem, jag skiter i jobbet idag. Så det är bäst för dig att stanna hemma, för jag har endel att reda ut med dig" sedan stängde han dörren och körde iväg. Jag var fortfarande skak efter grälet kvällen innan, och helt trasig innombords efter månader med psykisk terro, hot, våldtäckter, anklagelser, skälsord, förbud, kontroll och idiotförklaringar. Jag ringde min far som hörde på min röst hur rädd jag var, han sa till mig att jag skulle packa min väska och åka därifrån annars kommer han och hämtar mig och min son.
Jag åkte och idag kan jag utan tvekan säga att det var mitt livs bästa beslut. Jag lämnade hans dotter åt sitt öde, och känner mig fruktansvärd för detta, men kunde inte längre hjälpa henne, och fått sagt till mig att det bästa jag gjort för henne är att visa att ingen ska behöva tollerera ett sånt beteende från sin sambo. Jag har även märkt på min son att han mår mycket bättre och är gladare i mig idag än vad han var innan. Tyvärr måste jag lämna bort min son till sin fader några dagar i veckan och jag kan inget annat än erkänna att det är oroliga dagar.
I veckan ringde polisen till mig och ville att jag skulle vittna om hur han har bettet sig mot sin dotter. Han har nämligen blivit polisanmäld för barnmisshandel av dotterns mamma. När jag hörde att det var polisen i andra änden av luren så började jag skaka och magen knöt sig, en känsla jag är van vid men inte haft på ett par månader nu. Hon frågade mig även lite försiktigt om hur vårat förhållande såg ut och varför jag lämnade honom. När jag berättade kortfattat om vad jag varit med om så fick jag rådet att jag skulle polisanmälla honom. Något jag inte vågat göra innan och som jag idag inte kännt för att göra för att jag är rädd att det ska ligga till min nackdel i vårdnadstvisten med tanke på att jag sagt att jag önskar att vi kunde ha ett sammarbete andående vår son.
Polisen bokade in ett möte med mig och i morgon ska jag dit och prata med henne och jag vet att hon kommer pressa mig till en anmällan och jag är så förvirrad och vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska tackla detta. Min största rädsla är att det kan vändas mot mig och jag inte får ha min son boende hos mig. Mitt X är väldigt trevlig mot myndigheter och vet precis vad han ska säga för att de ska tro på honom, han anser inte heller att det han gör är fel och har aldrig kunnat vara riktit ärlig i sina vaga ursäkter. Inte nog med att han inte anser att han kan göra fel, han tror även på sina egna lögner, och detta gör honom väldigt trovärdig i sina förklaringar mot myndigheter.
Så finns det någon som har ett råd till mig? Finns det styrka i min kropp att gå igenom en jobbig vårdnadstvist, vittne i barnmisshandelsmål och även göra en egen anmällan? När han får veta att jag har blivit hörd som vittne kommer jag få mycket skit och hot, det kommer inte bli mindre om jag gör en egen anmällan. Orkar jag detta, och är det värt det när jag inte har några bevis förutom ett vagt hot inspelat som jag spelade in efter jag lämnat honom?
Kära Du, har Du farit så illa så kan inte göra något bättre mot dig själv och barnen än att berätta sanningen.
Jag var också full av ångest innan jag anmälde, men så småningom blev det bättre. Polisutredarna idag är oftast pålästa om våld inom familjen. De som förhörde mig uppfattade jag som reko-människor. Har Du någon kontakt med kvinnojouren så att Du kan få hjälp och stöd?
#0
Jag har inga praktiska och goda råd att komma med för jag vet för lite om dagens rättssystem men jag vill ropa högt till dig att stå på dig.
DU HAR RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV OCH TILL DITT BARNS TRYGGHET.
GÖR DET FÖR DIN OCH DINA BARNS VÄRDIGHET! <3
Jag har varit hos både kvinnojouren och familjefrid, måste säga att familjefrid varit jättebra för mig. E glad och lite stolt över att jag lyckades lämna honom och mår mycket bättre idag än vad jag gjort på länge. Men en anmällan är stort och det blir väldigt mycket även för mig.
Varit hos polisen idag och de hade även sett till att soc var där och lyssnade på vad jag hade o säja. Var väldigt jobbigt men känns lite bättre nu. Vi får se om detta samtal leder till något. Men en direkt anmällan har jag inte lämnat utan mer vitnesmål om hur han har behandlat sin dotter, men polisen frågade mycket om förhållandet och är väldigt angelägen om att hitta något som skulle kunna anmällas. Hon ville ha mycket detaljinfo och det var jobbigt när jag har glömt mycket och det börja snurra i huvudet.
Det var bra! Mitt tips: det här är bara början. Så fort något minne dyker upp skriv ner en rad. Då blir det lättare för dig att minnas, när Du sedan pratar med polisen eller Soc. Kram!
#0
Absolut vill jag rekommendera att du skriver ner dina minnen när dom kommer uppdykande i "färskhjärnan", jag har gömt mina minnen från barndomen i nästan 50 år innan dom bröt sig fram och golvade mig totalt.
Det kommer att hjälpa dig på flera sätt, inte bara i samband med ev. rättegång. När du har vilat och kommit till ro och trygghet så behöver du gå tillbaka till det som var hemskt för att bearbeta.
Det är inte bra att bara "glömma"för det går ändå inte. Vi blir ju alla formade av de liv vi lever/levt och det är faktiskt viktigt att ta in och acceptera de erfarenheter vi ju ändå har med oss.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag tänker på dig alsv och hoppas att Du finner styrka i dig.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Det blev visst dubbelt inslag.
Vad bra!!!!! JA uppge det du kan . Självklart för barnens skull. Det är ju dem man ska tänka på i första hand
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Jag kan inte mycket svensk, men jag kan pratar bra engelska. Yes you can report him and help the child. Remember you owe her that and she is a sister to your son. I was also a victim of domestic violence and i went to court sat infront of him and confronted him. Abusive men are good at intimidating and manipulating.
There is a book titled WHY DOES HE DO THAT. Pls order it on CDON.COM it might help you.
Good luck!!!
jag tog mig friheten att ta din text och översätta via Google
**Ja, du kan anmäla honom och hjälpa barnet. Kom ihåg att du är skyldig henne det och hon är en syster till din son. Jag var också ett offer för våld i hemmet och jag gick till domstol satte framför honom och konfronterade honom. Missbruk män är bra på skrämmande och manipulera.
Det är en bok med titeln Varför gör han det. Pls beställa den på CDON.COM det kan hjälpa dig.
Lycka!**
Starta ny diskussion
