aangeleyes tror det där är vanligare än man tror. Att vissa har svårt att visa känslor. Men en sak jag blev att fundera över det du skriver. Som jag fattar det så menar du att han inte säger det i ord och kanske inte tar initiativ till kramar.

Men visar han det kanske på nåt annat sätt. Tex lagar mat fast det inte är hans tur eller dammsuger, tar ut soppåsen, ja såna saker.

För det finns personer, både män och kvinnor som har svårt att tala om och/eller visa känslor som många andra gör. Utan dom gör såna där andra praktiska grejer istället.

Tror inte det finns någon medicinsk behandling utan det är väl mer att prata med en psykolog eller kurator i så fall. Men det är ju inte säkert att det hjälper i alla fall.

#1 Hej Annia

Japp han visar såklart på det praktiska planet han ä dock rätt så pedant av sig så :)

Imorse när jag vaknade kände mig orolig eftersom vi tjafsade igår vi har så olika åsikter om vissa saker. i ett förhållande ska man vara ärliga mot varandra ja säger precis vad jag tycker o känner o han upplever det som att han måste leverera och press på sig, men det var riktigt aldrig min avsikt att han ska känna så. USCH det känns piss just nu i talande stund. Jag vill inte kräva en annans kärlek jag vet att han har känslor för mig men oav om han har svårt o visa/säga så gjorde han det iaf förut kanske inte på det planet som jag gör men han visade det iaf. Nu känns det som aldrig, antingen är jag blind. Han säger att jag har förändrats vilket jag har lite, ja har blivit mer defensiv för jag vantrivs med allt jag gör just nu. Jobbet trivs ja med men trivs inte med vissa människor dock, jag har en sån otroligt barnlängtan vilket inte han har, man kan aldrig tvinga en annan människa till en sån sak. Men vi skulle haft en liten nu på 3månader. Jag har en sån längtan o sorg över det som hände när jag fick mitt missfall. Den där längtan tar död på mig inombords snart , en frustrtation om inte annat. Jag vill liksom gå ett steg längre i våran relation vilket han vill men igår så verkade han tveksam eftersom vi bråkade. Vi bor i hans lägenhet vilket det inte är något fel på den är verkligen jättefin, men jag vill liksom ha något gemensamt som att det här känns som vårat hem o inte bara hans. Har flyttat från min hemstad 33mil bort bland annaT FÖR hans skull + stuider som var i mmina tankar då. Jag har föröskt lära känna folk i över 1års tid det känns inte som att det klickar med vissa vilket så livet är man kan inte komma överens med alla ;P men tråkigt nog så känner man inte en enda kotte. Då blir det att jag lägger fokus på honom istället fast jag vill leva mitt liv också.

Han har sagt i flera månader att han ska ändra på sig vilket ja tycker att han inte gör det känns som tomma ord numera.

Han tar inte på mig på samma sätt som förut det behöer absolut inte relatera till sex utan kramar, närhet osv. Ord har han alltid haft sårt för men det kommer nästan ALDRIG nu som jag uppleer det. Jag har inte haft direkt några bra förhållanden innan jag träffade honom, så ja lever i min bubbla o det första man tror e att han kanske har träffat någon ny, jag ill inte tänka så men eftersom det e lite som det e att han aldrig isar något så tror ja ju det ibland:S

Jag är inte lyclklig i talande stund men jag vet att ja skulle absolut inte bli lycklig utan honom:S vad ska ja göra :S

angeleyes Varför är det så viktigt för dig att han säger orden att han älskar dig och att han ska visa det med tex kramar. För han finns ju i din vardag och han visar det med praktiska saker. Och du säger själv att du vet att han har känslor för dig så varför är orden så viktiga för dig.

Jag håller med dig att man ska vara ärlig i ett förhållande, det tycker jag är a och o. Men om du pressar han till nåt han inte klarar av så finns risken att det låser sig och det för er båda två. Och det blir kanske det enda ni båda ser till slut och då finns tyvärr risken att förhållandet spricker.

Du skriver att han visa förut men inte nu. Det kan ju vara just så att det låst sig för han eftersom det blir så att säga ett måste för han och inte nåt som får komma spontant.

Är det kanske så att du känner att orden är ännu viktigare att höra nu efter ditt missfall. Om ni båda ville ha barnet så har troligtvis även han en sorg och saknad nu precis som du har.

Ni skulle kanske båda var för sig gå till en psykolog/kurator och prata av er. Speciellt med tanke på att ni fått missfall. För med det du skriver så får jag känslan att varken du eller han har sörjt och bearbetat den sorgen/förlusten som blev. Och får känslan att ni båda behöver göra det innan ni försöker få ett nytt barn. För jag tror nog att han längtar lika mycket efter barn han också, men han kanske helt enkelt är rädd för att det ska bli missfall då också. Vill ni inte gå till just psykolog/kurator så har nog de flesta kyrkor rådgivning där man kan prata av sig.

#3 hej orden jag älskar dig har inte så stor betydelse att man ska höra det varje dag själva grejen att visa ex kramar eller en annan slags närhet det var det ja menade :) vi ska prata ut om visa saker idag så det kan lösa sig på ett eller annat sätt:) tack för dina råd=)

aangeleyes jag håller tummarna att ni kommer fram till en bra lösning.