Min vän har stöttat mig , ring och kollat mig flera gånger per dag, stöttat mig lyssnat ,försökt hjälpa mig att ringa berörda personer, men efter två dagar och ingen komntakt med k-jouren där jag bor så ringde han till soc där jag bor. Dom skickade han runt inget ville ta i ärendet, dom ville gå hem fre em. Jag själv har noll förtroende för soc. allt skulle bli så bra bara jag flyttade….. jag skulle få hjälp mm. inget har hänt.

Till slut ringde en från k-jouren upp så nu verkar det som jag kanske får hjälp, för jag orkar ige mer nu . finns noll gnista kvar har gråtit sen i måndag har knapp sovit, kan inte äta. Har jag inte haft min vän har jag nog inte stått ut….och han är man, har bara kontakt per tele för han bor 45 mil bort, men han finns där och jag får ringa när jag vill på dygnet. Utan honom har jag inte klarat denna vecka. Har fått tid till kvinnojouren på måndag men tar inte ut nått i förskott.  Vi får se vad som händer….. Kan inte skriva något mer ingående vad som hänt då jag är rädd att bli igenkänd….