På mindre än ett år har jag hamnat i en helt sjuk situation. På ytan ser allt helt ok ut, bara som om jag är väldigt uppslukad i kärleken och därför tappat kontakten lite med flera vänner. Den riktiga anledningen till att jag tappat kontakten är min pojkvän och alla hans problem. Problem som jag inte får prata med någon om. Problem som har gjort mig skuldsatt och nu måste klara mig på cirka 3000kr/månaden när alla räkningar är betalda - trots att jag har ett fast jobb med bra betalt. Han är ex-kriminell, vilket jag först trodde Innebar att han lämnat allt sånt bakom sig. Men det visade sig snart att han inte hade lyckats lämna det helt. Gamla saker och personer kom upp igen, och han är ständigt rädd för att det ska komma upp igen. Därför vill han inte ens gå ut på stan längre - vilket jag inte kan förklara för mina vänner. Så jag ljuger. Jag ljuger så jag nästan tror på det själv. Men när någon frågar ”vad gillar du med honom då?” Vet jag inte vad jag ska svara. Han har nästan dagliga utbrott. En gång i veckan är jag ett luder. I förrgår var han övertygad om att jag varit otrogen. Han har kastat vatten i ansiktet på mig och slagit sönder stolar framför mig ”men skulle aldrig röra mig”. Jag har försökt göra slut så många gånger. De flesta gångerna slutar det med hundögon och en historia om hur hans liv är helt över om jag lämnar honom (vilket är sant pga ytterligare omständigheter som jag inte vill ta upp här). Andra gånger, när jag är så arg att jag skiter fullständigt i om hans liv blir förstört eller inte, så säger han lugnt och sakligt att vi ska göra slut, men att jag måste vara beredd på konsekvenserna; han blir tvungen att gå tillbaka till sin kriminella miljö och då kommer han inte längre kunna skydda mig från hans kriminella vänner. Enligt honom är till och med mina föräldrar i riskzonen för kriminella gängs påtryckningar och det är ingenting han kan göra ngt åt. Så då fortsätter jag vara med honom av rädsla. Just nu är min förhoppning att kunna smussla undan pengar, så jag kan spara ”åt honom” och bara vänta på nästa raseriutbrott. De brukar sluta med att han gör slut och att han vill ha pengar för att förändra sin livssituation - pengar jag inte har. Men ibland tvivlar jag på om det är en så bra strategi. Är bara så jävla rädd för vad han kan göra. Han har fått mig att gå med på att göra tvivelaktiga grejer, som skulle kunna skada mitt rykte och karriär om det kom fram. Även därför är jag så rädd för att göra slut. Ibland hoppas jag nästan att han ska slå mig, så att jag får ett tillräckligt tydligt skäl för att lämna. Sjukt, jag vet.