09 - Stöd, Hjälp & Terapi

Mår inte bra just nu

2018-05-16 21:21 #0 av: DaniellaPetersson

Hej,
Såg sajten och tänkte att jag kanske kan få rådgivning här...
Jag går sista terminen på gymnasiet och har precis nydligen börjat en trauma behandling. Tidigare i livet blev jag blivit misshandlad av mina föräldrar och våldtagen av en släkting.
Jag har blivit diagnoserad med PTSD, torgskräck, panikångest, depression och socialfobi.
Under en period kändes allt mycket bättre, efter flera år av självhat och känslan att bara vilja dö. jag kunde börja umgås med vänner men allt fanns ändå liksom kvar. Jag har ju alltid varit rädd för höga ljud mm allt som finns i mina diagnoser.

Men problemet är att mina vänner och lärare inte förstår mig. Dom förstår inte hur dåligt jag mår och tror att jag överdriver när vi äter i samband med en stor folkmassa, eller när klassen skriker mm. Vi går ju ändå liksom i en liten klass för personer med diagnoser. Kanske inte just sådana som mig, utan Aspbergers adhd mm.

Ett problem som nydligen har uppstått kanske för någon annan låter löjligt men för mig...
Under 2 dagars sjuka var jag borta och under tiden har alla ändrat platser, det har jag inget emot. Men jag har blivit placerad bredvid två killar på vardena sida om mig. Jag fick inget att säga i detta. Grejen är att jag tydligt hade gjort det klart för mina lärare att jag har dessa diagnoser och är extremt livrädd för män och höga ljud.
Det kanske är löjligt?? Men jag får panik, jag var borta i 2 dagar och de kunde helt enkelt inte vänta på mig?? Mina lärare som vet hur svårt sådana saker är för mig.

Nydligen hade vi dans på idrotts timmarna, och vi jobbade i grupp. Sedan vill idrottsläraren och eleverna att vi ska uppträda på en scen framför resterande elever!!
Gruppen jag jobbade med klagade och tjatade på mig när jag inte ville uppträda.
Det är så oschysst, jag skriker ju inte på tjejen som har dysleksi att skriva 100 ord på papper under 5 minuter och sedan läsa upp det, så kan inte de förstå att jag inte klarar sådana saker... är det någon skillnad????

Jag mår väldigt dåligt just nu pågrund av sådana saker plus att jag gör min behandling. Det är ju meningen att jag ska vara trygg, snart är jag rädd att depressionen kommer bli lika allvarlig som för några år sedan då jag försökte ta mitt liv.
Det är för mycket!!!

Det skulle vara skönt med vänner som förstod mig

Anmäl
2018-05-16 21:25 #1 av: Calcifer

Kan du ta upp det med din kontakt inom psykiatrin - om du har någon - och be dem skriva ett intyg eller ett brev helt enkelt till dina lärare om just dessa problem? Att du blivit placerad mellan två killar är inte okej, med tanke på din bakgrund, speciellt eftersom det lett till att du är rädd för män. Sen är det inte okej att du ska plågas av dåligt samvete för att du inte vill uppträda. Du har dina skäl, och de är absolut inte mindre viktiga eller riktiga än någon annans.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.