Psykiskt och fysikt misshandel

Måste skriva av mig för jag mår så dåligt.
För två år sedan träffade jag en man som var 15år äldre än mig. Kände mig älskad av honom. Allt var underbart. Hade ett misshandelförhållande bakom mig och levde med mina två tonårsbarn. Den ena pojken är gravt handikappad som jag var assistent för också. Hade varit ensamstående i 12år tills jag träffade denne man genom nätet. Vi kunde inte vara ifrån varandra och vi gifte oss snabbt efter bara 3månader. Min yngsta pojk flyttade och jag flyttade ihop med mannen till hans hus på landet. Min handikappade äldste son hittade vi hus till en timma bort ifrån vårt hus. Jag har ingen körkort men min man har. Även min man blev assistent åt min äldste pojk. Och vi åkte till pojken och jobbade då och då och allt kändes bra.
Efter vi gift oss så började jag inse att min man hade psykiska problem och åt mediciner för det. Det kom smygandes hans vredesutbrott. Han kunde bli arg för att han tappade någonting eller för att bilen krånglade. Han skrek högt och svor. Senare började han irritera sig för mina vanor och brister. Han vaknade ofta på morgonen irritetad och kunde skälla på mig för att jag hade glömt att torka bordet osv idiot barnunge kunde han säga. Jag blev ledsen och han tröstade i början men efter några gånger så började han bli arg när jag grät och sa att jag ska vara tyst annars så kastar han ut mig.
En kväll slog han mig hårt i ansiktet orsaken var att jag hade stört honom när han satt vid sin dator. Han hotade att lämna mig och jag fick panik och tog hans modem och kastade den för annars var han på väg att beställa skilsmässopapper. Men det skulle jag inte ha gjort. Han slet tag i mig och tog mig till köket och slog mig så jag slog i huvet i kyskåpet och ramlade på golvet. Där slog han mig ännu mer och sa att jag är en as och att han har lust att slå ihjäl mig. Du ska göra som jag säger annars åker du ut sa han.
Nästa dag var han ångerfull och bad om förlåtelse och jag förlät honom. Fick en tidig missfall också. Och mitt huvud värkte flera veckor efteråt av hans slag. Fick stort blåmärke i skuldran.
Sedan var han snäll i en dag och elak i nästa så höll det på.
Han nedväderade mig nästan varje dag. Han sa att han hade adel släkt bak i tiden och han var högre än mig. Jag var en slavinna kunde han säga och jag ska lyda honom.
Blev med barn och under hela graviditeten slog han mig då och då och vi kunde åka med bilen och han tvingade ut mig i någon okänd plats och åkte iväg. Jag blev ledsen och rädd och det var kallt och mörkt ute. Efter jag hade ringt honom många gånger så svarade han och jag grät hysteriskt och han kom och hämtade mig.
Dagen då jag skulle göra kejsarsnitt så skällde han på mig också för någon bagatell sak. Han ångrade sig efter barnet föddes och bad om förlåtelse och sa att han ska inte slå mig. Men när vi kom hem så slog han mig när jag låg i sängen för att jag var lat enligt honom.
Han har dödshotat mig flera gånger nu. Och får vredes utbrott ofta. Han kan bli arg på någon bilist och stannar bilen och börjar bråka och misshandla bilisten. Jag skäms och är rädd vårt barn sover i bilen. Det har hänt 3 gånger nu.
Jag får inte säga emot honom om jag talar om mina känslor och säger att jag känner mig ensam så kan han bli arg. Han är spelberoende och spelar bort våra pengar men skyller på mig att jag handlar för mycket. Vi bor vid skogen jag kan inte ta mig någonstans utan bil. Han har pratat om att han känner hellsangels och kan leja dom att mörda min yngsta son som han avskyr om han så vill. Men han gör det inte. Sånt skrämmer mig att om jag sticker så kanske han lejer dom att mörda mig vad vet jag.
Annars är han en fin pappa snäll mot mig imellanåt. När jag börjar hoppas så är han elak. Blir han irriterad så kallar han mig för kärring djävel as idiot barnrumpa häxa och att jag hör hemma i kloakerna mm han ska läxa upp mig säger han ofta
Vill lämna men vet inte hur. Vårt barn är 7månader bara. Och min man har hand om hela vår ekonomi. Och dessutom står han för huset för min handikappade son....känns som jag är helt fast :-(

Har du familj? Vänner?

När du är ensam en dag, när din man är iväg. Ta barnen, packa en väska och åk till familjen eller vännerna. Polisanmälan och begär skilsmässa.

Stanna hos familj eller vänner tills saker lugnat sig och du kan hitta eget och stå på egna fötter. Försök förklara för dina vänner eller familj.

Det är svårt, men de kommer vilja hjälpa och stötta dig!

Hej Miriam!

Jag arbetar som relationsvåldshandläggare på socialtjänsten.

Det du beskriver är väldigt allvarligt. Du beskriver att du utsätts för fysiskt och psykiskt våld. Jag misstänker att du har anpassat dig efter honom och att du kan känna av stämningen hemma när han är där och vet då hur du ska agera för att inte få honom arg. Detta är väldigt vanliga upplevelser. 

Det du skriver om att han är ångerfull efter våldet är också vanligt. Det är vanligt att de visar ånger och då stannar många kvar då det kanske finns ett hopp om att det ska bli bättre. Min erfarenhet är att våld inte plötsligt slutar. De som är våldsamma behöver hjälp för att inte längre vara aggressiva. 

Kontrollerar han dig också? Måste du redogöra för din dag och vad du har gjort? Har han begärt tillgång till din mobil, läser sms och mail?

Jag tycker du ska kontakta socialtjänsten i kommunen du bor. Socialtjänsten är ytterst ansvariga för att våldsutsatta ska bli fria från våld. Det innebär att du får träffa en handläggare som utreder våldet du varit med om. De kan också hjälpa dig till en kvinnojour.

Om du bestämmer dig fr att lämna, packa alla viktiga papper du har. Sådant kan vara väldigt svårt att få tillbaka. 

 Du kan också kontakta kvinnofridslinjen på tel 020-505050. 

När det gäller ert gemensamma barn har du rätt att ta med dig det till en kvinnojour. Detta för att skydda barnet. 

Ta hand om dig och sätt din säkerhet först!

#0 Det verkar inte finnas så mycket alternativ än att på ett tryggt sätt lämna honom. Fruktansvärt ledsen för din skull att han inte är den personen som du blev förälskad i. Men din främsta uppgift nu är att skydda dig och dina barn. Ang att han står för boendet din äldsta son bor i nu så klarade ni er före du träffade honom.  Du har fått bra råd om vad nästa steg är men notera någonstans allt han gör mot dig för minnet kan svikta när man är i stressig situation. Var rädd om dig och skriv så mycket du kan här om det hjälper.

Om han slår dig fler gånger så dokumtera detta så gott det går. Men jag säger som som andra: lämna han och anmäl han.

Han har absolut ingen rätt att göra som han gör emot dig. Och han kan börja ge sig på ert barn också. Så fly från han medan du kan.

Har inga vänner. Har bara mamma som bor två timmar bort. Kan inte åka har ju inte bil.
Idag blev jag utsatt för psykisk terror hela dagen. Tog hand om vår dotter själv hela dagen och samtidigt har jag fått höra nedväderande saker från min man hela tiden. Han har varit hemma hela dagen och gjort mig så ont. Han vaknade först på gott humör och kramade mig men när vi började samtala om gårdagen att jag stängde av gasolen i båten när jag inte skulle göra det som han började bli elak. Sedan har han skrikit på mig och kallat mig egoist kärring djävel och att jag borde krypa på marken och äta skit och att om jag visste att han kan slå ihjäl mig på ett ögonblick. Han sa vid ett tillfälle att han önskade att jag inte fanns. Vill slippa se dig ditt djävla as och sedan har han hållit på så hela dagen framför vår lilla dotter. Gett mig olika order vad jag ska göra och jag måste lyda honom. Hotat med skilsmässa men ändå inte ansökt om skilsmässa. Han kör med skrämseltaktik och ja allt möjligt djävulskt elakt. Hotar att kasta ut mig. Han klarar inte ens av att ta hand om vårt barn en hel dag. Han har aldrig gjort det. Korta stunder om jag handlar tar han hand om henne och det är allt. Hur ska det gå om han kastar ut mig?
Idag var jag fast här och kunde inte fly någonstans. Livrädd och mycket ledsen ända in i själen.
Igår sa han att han älskade mig mest av allt och skulle aldrig vilja skilja sig och visade lite ömhet och bad om förlåtelse för att han hade varit jätte elak mot mig i förrgår.
Det svänger så fort...

Vill verkligen lämna honom. Är så djupt sårad så det går inte att laga. Väntar på ett tillfälle när han vill ut och segla själv och så sticker jag. Ska fråga en utav min sons assistenter om han vill hjälpa mig.

Snälla snälla TS! Ingen förtjänar att bli behandlad såsom Du blir behandlad. För barnens skull lämna honom. Inget barn mår bra av att bevittna att den som gett det livet far illa och inte kan beskydda det som en lejoninna. Det gör det skyddslöst, förvirrat och sedan förbittrat. Jag känner sådana människor som under sin uppväxt bevittnade sin mamma bli förnedrad och slagen. De har jättesvårt att hantera sin bitterhet och är tvungna att gå i terapi för att fungera normalt. Du kommer att klara dig mycket bättre känslomässigt utan den ständiga ovisshet och tortyr. Jag har själv levt i ett misshandelsförhållande och tagit mig därifrån med livet i behåll. Tro mig, det livet jag har nu är fantastiskt mycket annorlunda och bättre än jag någonsin hade med min sambo. Han slog mig ett par gånger om året men det var tillräckligt för att göra mig till en skugga av den jag var innan jag träffat honom. Sök hjälp. Om Du inte bryr dig om dig själv, tänk på barnen. De måste förtjäna att ha ett fridfullt och kärleksfullt liv.

Du skriver att han är en "fin pappa". Snälla TS, en fin pappa behandlar barnens mamma med respekt. Gör han inte det är han ett as. Barnen kommer att upptäcka det i sinom tid.

#5 men du måste kontakta någon. Kvinnojour eller prata med din mamma. Ni måste komma ifrån han. Tänker bara på mamman och barnet i Jämtland där killen först gav sig på mamman och sedan kastade barnet ner i en stor damm. 20 meter ner föll barnet. Och barnet vårdas för sina skador, men om barnet överlever lär nog Men en bli många.

Som du ser kan det slinta för folk. Jag hoppas att du ber någon om hjälp.

Du måste ta dig i kragen och tänka på dina barn och dig. Har du ingenstans att ta vägen, hör av dig till mig så ska jag fixa nåt åt dig. Bums! STANNA INTE. Själv varit ihop med en idiot.

Han slog mig framför vårt barn och sedan gick han iväg ut till vår båt. Då bestämde jag mig att lämna så fort som möjligt och det gjorde jag. Bad min handikappade sons assistent hämta mig. Min man ringde och smsade som en galning och bad om förlåtelse och jag kom tillbaka.
Nu slår han mig inte. Men gapar elaka saker till mig när jag har retat upp honom som han säger genom att säga emot honom. Han kallade mig satkäring och ditt djävla as och annat som sårar mig djupt.
Jag är aldrig sådan person som kaxar tillbaka och bråkar på. Utan är mest tyst och lugn. Och är hans dörrmatta. Är rädd för honom. Älskar inte honom längre igentligen. Men kom tillbaka för att jag tyckte synd om honom och hoppades att han har ändrat sig och att mina känslor skulle komma tillbaka.
Nu vill jag bara fly. Men han är som en fångvaktare och är inte borta långa stunder.
Han är dessutom en spelmissbrukare och har nu tömt våra konton och krediter och ansökt om flera lån till..
Om jag lämnar honom. Hur ska jag och barnet klara oss?
Får ju inte ens någon lägenhet utan pengar. Socialen betalar väl inte ut något för jag har haft bra inkomst i mer än tre månader.
Vet inte hur jag ska göra..

#9 ring kvinnojour. Du kan inte ha det på detta sättet. Han är inte klok om än han bara kallar dig ord.

TS, det brukar ordna sig bara man tar steget ut till friheten. Det är inte synd om honom. Han utnyttjar din medkänsla bara. Kontakta kvinnojouren fortast möjligt och skriv upp allt Du minns han har gjort och sagt, som en dagbok ungefär. Du kommer att upptäcka att han sugit ut din livskraft som en varulv, så att Du inte tror dig själv om något bra. Ju fortare Du kommer därifrån desto snabbare kommer Du igång med återuppbyggnaden av din självkänsla. Men tala inte om för honom att Du lämnar honom, absolut inte. Det kan aktivera hans aggressioner. Tala med kvinnojouren och be om hjälp.

Du behöver kontakta ditt socialkontor. Se till att du får komma iväg till ngt akut boende. Du kan titta på www.found.nu . Där kan du läsa om varningssignaler och vad du ska tänka om du behöver lämna ditt hem.

Det finns hjälp att få!

Hur har det gått?

Hur har det gått?

Hur har det gått?

Hur har det gått??

Jag tror TS är avregistrerad. Men jag undrar också hur det gått.

När en kvinna vill prata om misshandeln och få råd så ska hon väl få det. Gå inte och anmäl sådana kvinnor som skriver här till socialen! Sök inte upp dom var de bor!
Låt detta forum vara en plats där de kan få prata ut inte bli nedringt av en social kärring.
Klart att kvinnan nekar till misshandeln när socialen ringer! Och ärendet läggs ner!!!
Det hjälper inte att göra så hur oroliga ni än är.
Uppmuntra kvinnan istället det är det enda ni kan göra!
Erbjud en mejlkontakt exempel dit hon kan skriva för att få tillräckligt kraft för att lämna.
Dessa kvinnor ringer sällan till kvinnojourer. Männen vaktar dom. Därför skriver dom. Men hur ska de våga skriva när det ska göras en oro anmälan direkt?

Har varit där själv vet exakt vad jag pratar om!!

Nej nej vänner fel ände att göra en anmälan. Stackars kvinnor.