Annons:
Etikett10-när-ska-jag-gå-vägen-tillbaka
Läst 1247 ggr
Anonym345
2014-08-22 09:50

min väg tillbaka.

Idag är det ingen bra dag, måste bara skriva av mig.

Idag så står jag på mina ben igen dem svajar lite men jag står upp.  och nu när jag tänker tillbaka så kommer allting tillbaka. Ångesten , mardrömmarna, sorgen och hatet. men jag vet att jag är stark, starkare än någonsin.

Det finns dagar som jag bara vill lägga mig ner, ramla ner i det där svarta hålet och stanna där. Bara lägga mig under täcket och ligga där tills allting känns bättre. men jag måste fortsätta. varje dag är ett krig inombords men vissa dagar är lättare än andra.

Efter flera år av våld och misshandel i mitt liv hade jag bara träffat killar som gjorde mig illa.  våldtäckt, misshandel fysiskt , misshandel psykiskt. 

Jag var 13 år vid första våldtäckten , 13 år då är man fortfarande ett barn. jag var 14 år vid andra våldtäckten, 14 år är inte det då hela mitt liv ska börja. Jag fick även ätstörningar vid den här tiden.  

Jag var 15 år första gången min dåvarande pojkvän slog mig. I 3 år hade jag tänkt att ta mitt liv, att jag inte är värld någonting, att jag var värdelös men under dem här 3 åren hade jag börjat med droger också vilket kanske inte är så konstigt. Drogerna tog mig ifrån mig själv och de ända jag ville var att inte känna någonting. inte känna någon smärta ville ju bara komma bort. Efter 1 år med daglig missahandel psykiskt och fysiskt så orkade jag inte längre. han kunde bli arg över att jag spillde på golvet eller inte bäddade sängen rätt. han ville inte att jag skulle ha någon kontakt med andra killar och jag fick inte träffa några av mina vänner. men den sista tiden var värst , jag var tvungen att ringa han och fråga om jag fick gå på toaletten och om jag inte gjorde som han sa så blev det inte så roligt.

men just den dagen fick jag nog, jag hade varit vid affären med några vänner när han kommer dit och slår mig inför alla mäniskor.  då fick jag mod och kraft och slog tillbaka det hårdaste jag kunde. jag fick väldigt mycket stryk efter det men jag sa ifrån för första gången. och där börjar min väg tillbaka till livet.

första året var värst, jag fattade bara inte hur jag kunde stanna hos honom, men han var alltid så snäll efter slagen och jag trodde att det kunde bli bättre. han följde efter mig och kom och ringde på min dörr, han gick runt där utanför jag bodde. Men jag tänkte inte låta mig själv tryckas ner längre. han försöker fortfarande kontakta mig , men jag är en helt annan person än då.  Han ska aldrig mer komma nära mig.

idag är jag 20 år. idag så har jag inga ätstörningar , är drogfri och har träffat en ny underbar kille som behandlar mig på rätt sätt! men ångesten , minnena, mardrömmarna och rädslan finns kvar.

Tiden läker inte såna här sår vi försöker bara ett sätt att leva med dem.  

varje dag är en kamp.

( ursäkta för lite rörig text.. men det är svårt)

Annons:
[JeanetteK]
2014-08-22 10:03
#1

Stor kram till dig. ❤️Du är alldeles för ung för att ha gått igenom så mycket. 😕Du har gjort något enormt stort och modigt när du tagit dig ur allt detta. Jag är så glad för din skull att du idag mår bra och har träffat någon som behandlar dig väl. 🤗Hoppas att du har hjälp att bearbeta detta. Tiden läker inte allt men den får saker att blekna i alla fall. Tack för att du delar med dig. 🌺

Upp till toppen
Annons: