04 - Fysisk & Psykisk Misshandel

Vad ska man göra?

2014-04-01 18:09 #0 av: BumbiBjörnen99

Hejsan. Jag behöver hjälp med några frågor, men först tänkte jag berätta hur det ligger till...

Jag är en tjej på 14 år. Under hela min barndom har mina föräldrar skrikit, slagit, hotat på mig och varandra. Vi har varit inkopplad med soc, men inte längre. Mina far har slagit mig men det var länge sen. Min mamma slog mig för någon vecka sen och min far kallade mig missfoster, idiotjävel, jubelidiot med mera för ett tag sen. I min skola så går det inte så bra, jag har inga betyg i något ämne. Jag har haft tvångstankar sen jag var liten och är jävligt rädd för massor av saker. Jag har alltid varit så van vid allt det här även om jag mått dåligt. Jag har jätte svårt att prata om det, jag tar INTE kontakt med soc. Men hur som helst, för ett tag sen när min far kallade mig det där, så blev jag väldigt ledsen, jag blev rädd och om han inte hade haft så bråttom så hade han säkert slagit till mig. Jag pratade inte med han på 2 dagar, tills han en gång sa, ska du inte säga förlåt till pappa? Jag svarade han inte och så en gång ska jag: varför ska jag säga förlåt när du kallade mig missfoster? då bad han om ursäkt för det och så gjorde han som alltid så jag började skratta. Jag kommer alltid att komma ihåg den dagen. Jag vet inte vad jag ska göra men han fortsätter och hålla på och säga taskiga saker som han inte fattar är taskiga. Jag var nära på att anmäla den dagen men som vanligt så gjorde jag inte det. Och så vet jag att en anmälan bara tar långt tid och inget händer. Vad tycker ni att jag ska göra?

Mvh // Mig

Anmäl
2014-04-01 18:35 #1 av: Sjuttan

Hej goa tjej.
Som du själv säger så lever du i en väldigt svår miljö. När man lever så här har man väldigt svårt att lyckas med någonting. Man utveclas inte så bra som man gör i en harmonisk miljö.

Du är verkligen värd att få bo i en vänlig o positiv atmosfär!
Jag förstår att är hemskt svårt att ta sig ur. Undrar om du egentligen behöver anmäla någon. Du kanske bara behöver hjälp att ordna ett bra boende?

Finns det skolkurator - så borde denne kunna svara på hur du ska göra.
Det bästa vore väl en fosterfamilj som du åtminstone kunde bo hos tidvis när det är som jobbigast hemma.
Hoppas mina rader kan vara till någon nytta.
Allra varmaste LYCKA TILL! Kram.
Aa

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-01 18:49 #2 av: BumbiBjörnen99

Hej, tack för svar.. Nej tror inte det är bäst och anmäla heller men jag vägrar prata med skolkuratorn eller någon, och fosterfamilj är det sista jag skulle kunna tänka mig tyvärr :(

Anmäl
2014-04-01 22:47 #3 av: Sjuttan


Hej igen.

Tror du det finns någon annan väg att gå?  Om du inte kan prata med skolkuratorn  -  kan du kanske gå till ungdomsmottagningen?    Du behöver hjälp av någon.   Jag tror nog att finns någon bra fosterfamilj  men jag vet inte.    Jag  skulle  kunna tänka mig att vara fosterfamilj åt någon som har det så besvärligt,   i alla fall att prova  om vi skulle funka tillsammans.     Men nu går ju inte det.

Hur skulle du själv vilja göra  om du fick önska?  Aa.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-02 09:22 #4 av: BumbiBjörnen99

Hur jag skulle önska ha många frågat mig, jag har ingen aning över huvud taget, ungdomsmottagning är inget jag kommer gå till heller...

Anmäl
2014-04-02 10:54 #5 av: Sjuttan

  Du känner ju själv att du inte kan ha det så här.   För att få en förändring  måste du hjälpa dig själv framåt. 

 Vad beror det på att du inte vill gå till  kurator eller ungdomsmott.?  Har du upplevt att dom inte lyssnar eller förstår dig?    Eller är det så att du tror att dom inte skulle bry sig?

Har du någon bästa vän   som vet om hur du har det?  

Vilken del av Landet bor du i?

Önskar så innerligt att jag kunde hjälpa dig.  Har själv upplevt svåra  saker och anser att jag förstår dig.  

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-02 15:39 #6 av: BumbiBjörnen99

Ja vet inte varför jag inte vill berätta, sen har jag svårt att berätta saker för dem jag inte känner... Jag bor i Närke...

Anmäl
2014-04-02 18:50 #7 av: Sjuttan

Okej.  Men på något sätt behöver du ju ta dig ur den situation du lever i.  Själv bor jag i Skaraborg  -  om vi hade haft tur o bott i närheten av varann -  kunde vi ha provat om vi båda kunde prata med varann.

Jag har tyvärr inget mer att föreslå nu  men skulle gärna vilja ha fortsatt kontakt med dig.

Jag har inte koll på hur  man skriver privat till varann här,   annars kunde du få min mailadress.

Ska kila ut några timmar.    Kram till dig.   Aa.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-03 23:52 #8 av: Humi

Har du några vänner eller äldre syskon som du pratar med om detta?
Eller vet omvärlden inte om hur du har det hemma?

En bra sak är att dela med sig till vänner så att dom kan hjälpa dig och vet om vad som händer. Att stänga in allting är en dålig sak.

Fosterfamiljer är aldrig en bra lösning kan man tycka. Men det finns helgfamiljer som kanske skulle passa bättre?
Dock så hamnar man där vid att man måste gå och prata med någon på till exempel Soc. 

Anmäl
2014-04-04 11:42 #9 av: Sjuttan


Om du skulle vilja ha mig som mailkontakt  är det ok.

Bara någon att maila när livet är jobbigt!  Säg till så ordnar jag det.

Jag tänker INTE  försöka övertala dig till någonting som du inte vill.  Aa.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-04 18:24 #10 av: BumbiBjörnen99

Skolan vet hälften vilket jag hatar, en av mina kompisar vet vilket jag inte berättar för mer, blir bara rykten då. Har 4 syskon som flyttat

Anmäl
2014-04-04 23:58 #11 av: Sjuttan

Du har haft en stor besvikelse när kompisar spridit ut det du har berättat. MEN det är inte DU som ska skämmas, du blir ju illa behandlad och DET ÄR INTE DITT FEL!
Dina 4 syskon som flyttat är dom äldre än du? Är du den enda som bor kvar hemma nu då? Du har ingen möjlighet att flytta in hos ett syskon? Åtminstone några dagar emellanåt?
Aa.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-05 07:07 #12 av: martdat

Tyvärr så måste ju socialen kopplas in om du ska få hjälp utifrån. du skriver att ni haft kontakt med socialen förut. kanske det finns någon där du kan ringa och få prata med?  en utredning kommer troligen startas igen då. men man måste inte välja mellan att flytta tillfamiljehem elr ha det som det är. man kan ha en kontaktfamilj man får komma till ibland på helger. en familjebehandlare kan komma hem till er och hjälpa er som familj. ni kan få hjälp tillsammans. och dina föräldrar kan erbjudas föräldrautbildning.  Tänk på att när du pratar med dem så har de inte tystandsplikt mot dina föräldrar utan de är skyldiga att öppna utredning om situationen är oroväckande. så försöka att prata sakligt och varken dra ifrån eller lägga till. något som är svårt när man är ledsen och upprörd. Men då kan ni även få bässt hjälp. Kramar

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

 

Anmäl
2014-04-05 10:10 #13 av: Sjuttan


Eftersom det verkar som om det är för svårt för dig att  be om hjälp någonstans nu  -  så kanske det kan lätte lite att bara ha någon att maila så länge.   Någon som du aldrig kommer att träffa.  Kom ihåg att jag har erbjudit  mig i så fall.

Aa.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting". Oscar Wilde.
Anmäl
2014-04-05 10:33 #14 av: BumbiBjörnen99

Det är inte det att jag inte vill mejla, men jag har svårt att prata med någon jag inte känner, vet inte varför, och så måste det vara face to face :(

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.