Tyvärr inte mycket… Det värsta jag har varit med om är att jag bråkade ned en mycket nära vän. Vad jag än sa så vände hon det emot mig. Jag vet inte om det är samma nivå (det tror jag inte) men jag kan iallafall säga att det fungerade för mig att tänka "hon är inte värd det, jag har mina vänner och hon ska inte få förstöra det jag byggt upp". Jag vet inte om det fungerar för dig men värt ett försök om du inte redan provat. Lycka till!❤️❤️

Illska har väll alla, det hela handlar ju om att lägga energi på det eller inte. Någon gång kommer nog de flesta inse att de bara skadar sig själva genom att hata och vara arga och det är helt enkelt inte lönt. Tror man på karma så kommer nog personen som gjort fel få din del av det hårda live någon gång. De som gör fel kommer nog någon gång inse det och då kommer det bli jobbigt för dem, vissa klarar ej av det dem gjort.

Vad har personen gjort mot dig då?

#2 Det är en lång och jobbig historia, och jag vill inte gå in på det nu. Dessutom spelar det ingen roll VAD personen gjort, poängen är att denne gjort något mot mig.

Jag förstår att det är jobbigt. Men om du inte nämner så kan vi inte inte säga så mycket. Visst personen kanse har gjort "något" mot dig, men är inte säkert den handligen har varit "fel". Och varför skriver du med caps "VAD", lite oartigt.

Det är inte oartigt. Jag satt på mobilen och hade inte tillgång till att enkelt göra ordet kursivt istället. Betoningen skulle alltså läggas just på ordet vad. Det handlar inte heller endast om mig, personligen, så endast mina personliga erfarenheter är inte viktigt. Poängen är att det ofta är många som känner ilska långt efter vad de gått igenom, och jag startade tråden för att det skulle kunna delas med sig av tips och råd mer allmänt på hur man kan göra för att släppa ilskan.

Det bästa sättet att motarbeta ilskan är att göra sitt eget liv värt att leva. Om man satsar all den energi som ilskan "kostar" på sitt eget liv och tänker "du ska inte få förstöra något mer för mig" och försöker tänka bort personen som har gjort oss illa, förvandla henne till en icke-människa i vårt medvetande så försvagas ilskan. Om vi är medvetna om att ilskan "kostar" energi som skulle kunna göra mycket större nytta om vi laddade all den energin i något konstruktivt som får oss att må bättre, då skulle vi inte slösa bort en minut åt våra ovänner.

Att snacka med någon psykolog eller något vore inte fel! någon som har hjälpt andra i samma sits som du! jag hade ett enormt hat mot min egna pappa i över 16 år och det som hjälpte mig var att tänka på ett annat sätt var DBT om du vet vad det är? det är inte värt det att vara arg, att leva ett liv med ett enormt hat är inte nyttigt… man måste försöka att läka och att gå till någon som har erfarenhet kanske kan läka dina sår? jag hoppas att dina sår läker snart!

Det är absolut inte jämt som jag känner ilska mot honom. Det är ingenting som egentligen tynger ner mitt liv på något sätt. Det är mest om något påminner mig om honom, t:ex om han dyker upp i en dröm. Då blir jag så förbannat arg att jag knappt kan tänka klart. Har asperger och en djup depression och har i många år fått hjälp med detta men att prata med psykolog angående vad denna mannen utsatte mig för har inte hjälpt heller. Att prata om det hjälper inte. Förlåta honom är 100% omöjligt. Om jag såg honom idag (föga troligt, han är på andra sidan jorden) skulle jag ge honom en rejäl snyting.

att prata om det hjälpte inte mig heller för att vara ärlig, men jag fick nog av att må dåligt så jag kollade runt om olika slags terapier och började läsa om DBT och det är det som har hjälpt mig mest och bäst även fast jag har haft kontakt med psykatrin sen jag var ca 10-11, hoppas att du hittar något som hjälper, både ilskan mot honom och med din depression! men DBT rekommenderar jag starkt 🙂

Jag känner helt och hållet igen mig! Jag är dock arg konstant i perioder… Kan flippa ur för minsta lilla då jag har så enormt mycket ilska inom mig som uppstått genom svek och psykisk misshandel från släkt och vänner. Ibland blir jag nästan rädd för mig själv då jag känner  en sådan enorm aggression inom mig! Jag undrar själv vad man kan göra åt det… Folk säger att man ska fokusera på sig själv och skita i andra men det är inte så lätt. Det är verkligen inte lätt. Jag tycker mig ha försökt allt men ändå hamnar jag tillbaka till den ilskan när jag tänker på dessa människor. Allt jag kan tänka på är hur jag ska hämnas typ… Jag tror egentligen att det enda rätta är att bearbeta det på något fysiskt sätt. Kanske gå ut i skogen och skrika, skriv meningar om vad du känner för denna person/personer och bränn upp pappret och begrav askan i jorden, börja i brottning/boxning eller i någon annan fysisk sport, ut och spring eller något(haha, tänk om jag kunde lyssna på mina egna tips 😂)

Men jag förstår dig verkligen. Lider av både ångest och depression dessutom… Jag har inte kommit över det som hänt än och jag tror att det enda man kan göra är att inse fakta och ta i tu med problemen. Göra vad man känner är BÄST för SIG SJÄLV.

Lycka till ❤️

Den psykiska misshandeln gör lika mycket ont som den fysiska. Men om jag, som har blivit utsatt för båda formerna och det under många år, skulle hänga mig kvar vid ilskan och hatet som mitt ex gjort sig förtjänt av, skulle de negativa känslorna förgöra mig och förstöra mitt nu. Mitt sätt att hantera dessa är att göra mitt liv underbart, mitt hem vackrare än det jag hade, mitt utseende bättre, min kropp starkare mm. Det har nu gått 13 år sedan jag lämnade honom och jag har ett bra liv. Jag har gått i samtalsterapi och i gruppterapi de första åren. Men det var först när jag tog tag i mitt liv och satsade på mig själv som ilskan började blekna.

För mig har det släppt mer och mer ju bättre min självkänsla har blivit. Det är inte lätt. Jag lämnade mitt ex för typ exakt 5 år sedan och lever fortfarande med kampen. Ilskan minskar men det tar tid. Har igentligen inga bra tips. Fokusera på dig och vad du vill för att må bra. 

kärlek o respekt

Jag har tiden efter misshandeln, käntbåde hat och ilska i flera år. Jag har lagt ned all min energi på detta och glömt bort min omgivning ett mångfald ggr. För några månader sedan genomgick jag en traumatisk upplevelse, som fick mig att bryta ihop totalt. Hade även otroligt mycket bekymmer och problem runt omkring mig.

Jag bestämde mig för att söka hjälp (hade aldrig pratat med någon om misshandeln) eller tidigare erfarenheter. Jag fick prata med en psykoterapeut, som genast fick min hjärna att tänka i andra banor. Jag har gått hos honom ett flertal ggr nu och all min energi - lägger jag nu istället på tankar och funderingar. Jag känner äntligen att det börjar "vända".

#13 Jätteskönt att det börjar gå åt rätt håll nu!

Jag vet hur det känns att ha den där ilskan inom sig även om ilskan tillslut började sakta men säkert försvinna. Jag kan nämna mina ex vid namn nu utan att känna ilska. Hatar dom gör jag fortfarande men jag lägger inte energin att fortsätta vara arg. 

Det är klart att deras handlingar gentemot mig har satt djupa spår som jag mår dåligt över än idag och att jag ibland kan bli väldigt deprimerad men det är en helt annan känsla och en helt annan konversation. 

Jag tror du skulle må bra av att få verkligen prata ut om ilskan, ibland kan det hjälpa att få prata. 🙂