Flytta?
Min mamma slår mig när hon blir arg. Det har hållit på så ett tag. Började väl med att pappa slog henne innan han flyttade ifrån oss när jag var litten. Jag minns fortfarande hur hon grät. När jag var sju år hände det för första gången. Jag trodde inte att det var något konstigt utan att det var normalt. Att alla barns mammor slog dom. Socialen kom på henne i höstas. Hon fick betala böter. Lika så pappa. Det var ett uppe håll, men nu så har det börjat ingen. Det är inte så allvarligt kanske. Hon smäller till mig i ansiktet och slänger sig över mig och bankar på mig. Föra gången höl hon på tills jag kräktes. Jag får blåmärken på armarna. Jag mår psykiskt väldigt dåligt över deta och är inte tryg hemma.
Jag vet inte hur länge jag orkar med det här. Alla tror att jag övereagerar och tror inte på mig när jag säger som det är. Mamma vill inte erkäna. Hon säger" Jag tog tag i henne" Hon får det att låtta som något väldigt oskyldigt. Jag kan inte andas när jag är hemma. Jag är alltid på helspän. Är rädd för att hon ska slå mig hela tiden. Jag vet att hon inte har det lätt som är själv med mig och mina två små syskon som bråkar hela tiden. Men jag orkar inte att det går ut över mig längre. Så fort det blir bråk hema stiker jag. Jag rymmer hem ifrån allt oftare. Stanar ute halva nätterna.
Vill ha ett hem där jag känner mig tryg, men det är ingen som lyssnar på mig när jag säger som det verkligen är.Jag vill flytta till en ny familj.
Vad ska jag göra?
Är det inte allvarligt att hon smäller dig i ansiktet och bankar på dig??? Kära barn! Så ska inget barn få ha det! Din mamma verkar inte särskilt vuxen. Du måste klaga till Soc igen. Har Du någonstans att ta vägen när Du rymmer? Barn som rymmer kan bli utsatta för mycket dåligt, då är de totalt oskyddade.
Alla andra som jag har bäretat detta för har trot att jag överreagerar så vet inte om soc skulle tro mig..Hur får man tag på dom? Jag är 12 år så jag vnet inte så mycket. Jag brukar gå ut i skogen där kan ingen hitta mig.
Försök tänk efter om det finns någon vuxen i din närhet som du känner att du kan lita på. Ta kontakt med denna person och berätta och be denna person följa med dig till soc på din kommun.
Lilla gumman, jag gråter ärligt talat när jag läser detta!
Du ska absolut inte behöva ha det så!
Ring Barnens hjälptelefon på BRIS och tala om hur du har det hemma. Numret är 116 111. Din mamma begår en brottslig handling när hon slår dig. Hon får inte slå dig, oavsett hur arg hon blir. Det måste få ett slut!
Lycka till, vännen! Jag önskar och hoppas att du har styrka nog att prata med någon och får hjälp!
MVH Henrika
Sajtvärd på HBT iFokus
Ring till bris, prata med någon bra lärare på skolan, eller skolsystern eller kuratorn. Detta måste få ett slut.
Nej du ska inte behöva ha det så! Ring till Bris som många andra har skrivit här också. För det är viktigt att du kommer bort från misshandeln och att du får en trygghet och trygga vuxna som kan hjälpa. Din mamma får inte slå dig!
<3
#0
Jag har varit i EXAKT samma situation som du. Jag är 19 år nu idag och det har blivit bättre.
Min mamma slog mig precis som du tills jag var helt blå-slagen. Sorgen som jag kände samt den psykiska smärtan och rädslan fick mig att spy flera gånger efter slagen. Trodde själv att det inte var ovanligt eller så onormalt tills jag såg att mina vänner inte var utsatta i samma situation.
Jag har även blivit knivskuren av min mamma och hållt kniv mot henne i rädsla för att försvara mig.
Jag valde, dumt nog , att stanna och ta hand om mitt yngre syskon och valde att all ilska och alla av min mammas problem gick ut över mig istället för att riskera chansen av att min lilla syster blev sårad eller skadad.
Men för att inte gå för djupt på det så ska jag säga vad som hjälpte mig och jag är ganska säker på kommer att hjälpa dig…
- Flytta , tänk på dig själv istället och din säkerhet samt välmående, dina syskon kommer inte klandra dig och dom kommer klara sig om du däremot tror något annat så ta ditt mod och ring BRIS eller annat det är vad jag borde gjort!
2. Sök hjälp , Min pappa slog min mamma men lyfte aldrig ett finger mot mig.. Sök stöd hos honom om du har möjligheten och berätta situationen för någon utomstående, om du inte kan så finns alltid Psykolog och kurator m.m. Se inte det som fel utan det är väldigt viktigt att prata ut om du vill må bättre i dig själv! Det tog mig ett bra tag att ta mig ur mina problem och mycket av min psykiska smärta kom ut i aggressioner sedan vilket inte var bra alls
- Var Stark. Det kommer bli bättre ska du se lita på det vi skriver och ta modet och styrkan att ta dig ur detta för din egen och dina syskons skull.
Jag stannade och 6 år av misshandel både psykisk och fysisk , min pappa brydde sig och ville anmäla, men jag bad honom att inte polisanmäla för att jag ville att min lilla syster skulle ha en mamma och inte klandra mig för att hon förlorat henne. Det var mitt största fel som jag gjorde då men jag ångrar mig inte riktigt.
Jag fick vara pappa åt ett ungt barn för min mamma tog inte bra hand om henne, sket i att ta henne till skolan så jag fick fixa det medan hon sov och inte arbetade.
Jag hade som straff att vara utan mat ibland i längre perioder , 1-2 dagar, ifall jag sa emot henne eller blev arg Gå inte igenom samma sak som jag.
Och om din mamma säger saker som "Det är ditt fel", "Det kommer ändå inte hjälpa att anmäla vem skulle tro dig", försöker säga att du får skylla dig själv att du blir slagen och även att hon "fördummar" dig inför andra och säger att det inte är så som du säger utan du överdriver, så vet du fortfarande vad som är sant utan det är din sanning och hur du känner som är viktigast INTE vad din mamma intalar sig själv.
Och en sista grej. Du kan skriva med mig ifall du vill prata ut eller ha rådgivning.
Var stark så kommer allt bli bättre.
Håller med alla här. Ta till dig av de råden du får
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....