Annons:
Etikett09-stöd-hjälp-terapi
Läst 2305 ggr
Searchingmoonwolf
2011-12-22 19:33

Jag gjorde det.. berättade åt en kompis

Jag är så stolt över mig själv. Jag måste se vad tiden för med sig… Vad för känslor och tankar jag får. Idag bestämde jag mig för att berätta åt min kompis om min misshandel. Jag visste inte hur jag skulle göra detta, för ämnet är inget vi annars brukar prata om. Och så kommer juh även julhelgen. För en gångs skull var jag självisk och tänkte på mig själv.

Nåja… jag startade med att prata om att jag hade läst några artiklar om misshandlade personer och misshandlare. Först pratade jag bara om våldtäkt, kom till insest lite senare iom att det är svårare att prata om. hmm.. undrar varför… Efter att vi hade pratat en stund om dessa ämnen så sa jag bara rakt ut, att jag har oxå blivit misshandlad som barn (ålder 7-12, vad jag kan komma ihåg). Jag blev så förvånad när hon tog det så lugnt och snällt (såg att några tårar kom i ögonvrå men ingenting som jag hade föreställt mig, som om något "stort" skulle hända). När vi talade om incest, blev jag helt förvånad när hon ville höra mera i detalj än vad jag hade väntat.

Jag vet att jag kommer vara rädd att förlora henne. Trots att hon genast sa att hon fortfarande kommer att vara min vän efter detta och vi kommer att se varandra under mellandagarna. Jag vet att jag kommer att ha osäkerhetskänslor, först och främst för att jag tala om för henne, och sedan om hon fortfarande kommer att vara min vän. Jag tror att jag bara måste tro att om hon inte kommer att vara min vän efter detta, då var hon inte den vän jag trodde hon var.

Nu har jag ännu och berätta för min bror om det här … Det blir svårt, och där är jag ännu mer rädd för hur jag ska berätta för honom och om han kommer att tro mig … Det är en annan att inlägg det…

KRAM!!

Annons:
[trollskogen]
2011-12-31 00:43
#1

Du är modig! Och din vän försvinner knappast för att det har hänt saker i ditt liv som du inte rått över.

Berätta för din bror när ni är ensamna, låt han få tid att smälta allt o sen kan ni ju prata igen.

yvonnel
2012-01-07 05:36
#2

Väldigt bra gjort, du behöver en jämnårig som du känner och kan få stöd av, jag hoppas och tror att hon känner stolthet över förtroendet.

Jag hoppas att du har orkat att berätta för din bror vid det här laget - och att det gick bra. Tala om för oss hur det går längs med vägen till helande.

Upp till toppen
Annons: