# Vet ni vad man kan göra?
Author: Calcifer

Jag jobbar på en artikel just nu som kommer läggas upp om några dagar angående vad man kan göra antingen om man själv lever med misshandel eller man vet någon som gör det. Nu tänkte jag kolla hur välbehövd den är. Det finns i realiteten inte jättemycket man kan göra (förutom det uppenbara), men det finns ändå en hel del. Det finns även saker som många förmodligen _tror_ man kan göra men som rent utsagt är farligt och olagligt.

Vet ni, konkret, hur man kan gå till väga för att lämna någon om man blir misshandlad? Vet ni, konkret, hur man kan gå till väga för att hjälpa någon som blir utsatt för misshandel?

Eller är det en sån där grej där man känner "jo, jag vet", men när man tänker efter så har man egentligen ingen större aning.

## Comment 1
Author: AnnaMariaK

Jag har själv levt i och lämnat ett misshandelsförhållande efter många misslyckade utbrytningsförsök. Det som gjorde det svårast var att mannen som jag levde ihop med tyckte väldigt mycket synd om sig själv och fick mig att känna skuldkänslor. Idag förstår jag att jag blev manipulerad med hjälp av tårar och anklagelser om hur hårdhjärtad och oförsonlig jag var. Eftersom jag inte delade med mig av mina upplevelser till någon annan, dels p g a skam, så fanns ingen i min omgivning som kunde hjälpa mig att inse det orimliga i min livssituation. Det skulle vara mycket vunnet om omgivningen ville lägga sig i lite t ex fråga om man verkligen mår bra när de märker att något är fel, även om den drabbade förnekar har man sått ett frö.

Oftast vill man ju inte tro att det är illa och så vill man inte blanda sig i, men många sunda människor känner på sig hur det verkligen förhåller sig. Deras forskande blickar och frågor kan rädda liv.

## Comment 2
Author: annia1

Jag har inte blivit misshandlad så jag tänker inte säga att jag vet nåt utan blir mer utifrån hur jag troligen skulle göra om jag var i den situationen. Jag kan ju säga att jag var tillsammans med en kille där jag blev utnyttjad och manipulerad och hade det blivit ett riktigt fast förhållande så hade jag troligen blivit misshandlad för vid ett tillfälle var han på väg att slå, så jag ju hade tur att det inte blev nåt.

Sen blir det svårt att säga nåt exakt även för hur jag själv skulle göra för det beror ju på hur svår misshandeln är. Det kan ju vara så att man måste fly hals över huvud för att klara livet. Sen spelar det stor roll om man har barn eller inte.

Men om jag var i ett förhållande där jag blev misshandlad. När jag kom till insikt att det inte skulle ändras och jag måste därifrån så skulle jag planera en del i förväg. Vart jag ska ta vägen och vad jag ska ta med mig. För tyvärr så kan man vara tvungen att lämna mycket kvar bara för att komma därifrån. Men att planera så jag inte på grund av praktiska omständigheter tvingas gå tillbaka. Har man ett jobb så kan ringa samtal därifrån och ordna praktiska saker, men är man bara hemma så är det ju svårare att göra upp exakta planer.

Den andra biten om jag får veta om att nån jag känner är misshandlad så skulle jag göra en del praktiska saker först. Kolla upp om vart det finns nån kvinnojour och kolla hur det funkar där. Om dom har speciella öppettider och om man verkligen kan få komma dit omedelbart. Jag skulle även ringa socialen och kolla vad dom har för rutiner när det gäller misshandel. Vad dom kan tänkas ställa upp med akut och på lite längre sikt. Jag skulle även ringa polisen och prata med dom. Och när det gäller de ovanstående så skulle jag även förutom rent praktiska saker även fråga om dom har några råd hur jag ska göra. Jag skulle även ringa kommunala bostadsbolaget som hyr ut lägenheter för att se om dom har nå akutlägenheter. För en viktig bit att ta sig ur ett dåligt förhållande är ju att ha nånstans att bo.

När jag gjort ovanstående så skulle jag se till att låta den kvinnan som blir misshandlad veta att jag är medveten om det hela och låta henne veta att jag finns där dygnet runt, att bara ringa så skulle jag komma och hämta henne och då sätta bollen i rullning med allt det praktiska. Det är det enda jag nu kan komma på att jag faktiskt kan göra.

## Comment 3
Author: Calcifer

När jag läser inläggen så tycker jag ni båda har jättebra tankar, men tror också att en artikel i ämnet skulle vara bra. Jag diskuterade med en IRL vän igår som sa "jag har ingen aning vad man kan göra, ringa polisen kanske" och visst har hon rätt. Man _kan_ ringa polisen, men det är inte säkert att man "kan". Om man är för rädd, t:ex.

## Comment 4
Author: annia1

Börja med det där om polisen. Jag var på väg att säga att det är det sista jag skulle göra oavsett om jag var den som blev misshandlad eller visste om nån som blir misshandlad.

Om jag var den som blev misshandlad så skulle jag behöva vara i det stadiet att jag var färdig att lämna förhållandet. För annars är ju risken rätt stor att det skulle bli än värre sen. Eller i väntan på polisen få höra hotelser om att det skulle hända ev barn eller andra anhöriga nåt så när polisen kom så skulle jag inte säga nåt i alla fall. Och att ringa med mannen kvar i samma bostad skulle jag inte göra för risken är att jag skulle hinna bli ihjälslagen innan polisen kom.

Om jag visste om nån som blev misshandlad så skulle jag också dra mig för att ringa. Och det för vet man lite grann om misshandel så vet man att den som blir misshandlad riskerar att få det än värre sen. Så där vet jag inte riktigt hur jag skulle göra för jag skulle ju vilja att misshandeln upphör, men samtidigt inte göra det värre. 

Så polisen är knivigt. Fast visst vore det bra om man utan tvekan kunde ringa och veta att misshandeln skulle ta slut.

Sen verkar det som jag missförstått TS. Jag trodde du redan hade bestämt dig för en artikel och bara ville ha lite tankar från andra. För att kanske se om du själv missat nåt som kan vara bra att tänka på. För en artikel är ju bra att ha det samlat i och det är ju bra för en artikel är ju oftast lättare att hitta senare än en tråd som trillat långt bak.

## Comment 5
Author: Calcifer

Jag har redan bestämt mig för en artikel, ja, du har inte missförstått något. Min poäng var att jag känner mig ännu mer säker på att det behövs en artikel utifrån de svar jag fått - väldigt bra svar men där det ändå är tydligt att det skulle vara bra med en klar artikel i ämnet.
