04 - Fysisk & Psykisk Misshandel

Jag vet inte om jag kan glömma

2016-07-16 20:42 #0 av: Sara.blods

Min pappa är väldigt tyst av sig. Världens lugnaste person tycker folk. Men när han blir arg så blir han som blind av hat.
Han brukade misshandla min mamma under min barndom och hotade henne att om hon lämnar honom skulle han kidnappa mig till ett annat land. Allt blev lugnt men min mamma fick veta att han varit otrogen under några år och precis fått barn med kvinnan. Hon lämnade honom men han sa sedan att det inte skulle hända igen så efter ett tag blev de tillsammans igen. Min lillebror har alltid varit hans favorit den som inte busar runt och klättrar i träd och smutsar ner kläderna som mig. Min pappa brukade slå till mig varje gång jag eller min lillebror gjorde något fel. Jag fick smällar när det var min lillebror som gjort fel! Mamma hade inte märkt något då han inte slog mig framför henne. Men sedan så endag bråkade dem framför oss medans vi sov, min lillebror vacknade av deras röster. Min pappa blev förbands och skrev medans han slog till mig "om mitt barn ska vakna ska ditt också det"
Jag är ju hans barn!!
Min mamma lämnade honom. Ringde polisen men inget hände de behövde fler bevis, min pappa fortsatte slå mig och jag berättade det för en lärare i skolan några gånger och det blev några polisanmälningar men ingen trodde på mig det var för lite bevis. Efter ett tag slutade han slå mig men jag började alltid gråta så fort han höjer rösten. Jag hatade att visa mig svag framför honom.

Jag och min lillebror har alltid blivit särbehandlade han fick massor av dyra gåvor, all uppmärksamhet så fort han sa något fult till mig var min pappa som döv. Det var bara en person som faktist stod på min sida, min mamma.

Jag förstår inte varför han inte älskar mig lika mycket som han älskar min bror. Varför han inte behandlar mig som han behandlar min bror.

Har ofta fått höra från hans nya flickvän att jag är världens snällaste unge. Jag sitter på mitt rum och är tyst medans jag läser böcker, jag har bäst betyg i klassen. Medans min lillebror sitter och skriker på sitt rum medans han spelar. Och har världens sämsta temperament.
Han börjar bli tjock för att han bara äter pizza hela dagarna och går nästan aldrig till skolan.

Jag vet inte om jag har förlåtit min pappa, eller om jag borde göra det. Jag ser ju att han bryr sig lite men jag vet inte om jag kan lita på att han inte kommer slå mig igen.

Anmäl
2016-07-17 06:52 #1 av: Kneko

Det är starkt av dig att berätta detta, ingen ska behöva gå igenom det du beskriver. Du är stark som orkar, hur det än känns så är du stark.

Du ska inte behöva glömma det som hänt. Tvärt om så bör du inte göra det. De hemska saker vi går igenom under våra liv gör oss starkare, det ger oss nya perspektiv på livet. Det är jobbigt att ha kvar minnen som ärrat en, men försök hitta ett sätt att förlåta dig själv för att du inte glömmer. Om du förstår vad jag menar. 

Du har absolut ingen skyldighet att förlåta din pappa för det han gjort mot dig. Han har skadat dig både fysiskt och psykiskt och även om han verkar bry sig om dig idag så har det skett saker som, som sagt, har skadat dig. 

Pratar du med någon om detta? Kurator, psykolog eller liknande? Om inte så kanske det skulle vara bra, för din egna skull. Ta hand om dig.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.