Annons:
Etikett04-fysisk-psykisk-misshandel
Läst 13619 ggr
ceccie
1/7/13, 6:35 PM

psykisk misshandel

Jag börjar fundera mer och mer på min familje situation. Hur vanligt är det att ens föräldrar fryser ut en och misshandlar en psykiskt. Min mamma är inte som andra mammor. Det kommer hon aldrig att bli. Det kan jag acceptera för jag har inget annat val. Men jag kan inte acceptera att hon flyger på mig offentligt ena dagen, och ena dagen noncharlerar hon mig, fryser ut mig . Självklart så mår jag inte bra av det. Och jag vet att jag inte kan ha det så här. För man går ju under.

Annons:
ceccie
1/8/13, 7:56 PM
#1

Jag mår bra av att skriva av mig. :-) så det ska jag forsätta med. Idag fick jag sms ifrån min mamma om att jag inte är normal o att jag är sjuk i huvudet. Sen ringde hon flera gånger. Men jag svarade inte. Hon har vart sådan sedan i fredags mot mig. Orsak? Stannade efter jobbet o fikade med mina arbets kamrater. Jobbar inte med pojkarna längre pga att jag fått nya arbets uppgifter på jobbet. Så det är kul o träffa dem o fika. Nädå jag ska gå hem direkt när jag slutar, o helst ha sällskap med henne i från affärn. Det är visst mitt liv enligt henne. Tragiskt…

[Annica.78]
1/8/13, 8:29 PM
#2

Förstår inte hur en mamma kan betee sig på det viset mot sitt barn. Jag skulle aldrig någonsin kunna göra så mot mina barn, bara tanken får mig att må dåligt.

Hur gammal är du om jag får fråga? Har du pratat med henne om varför hon gör så mot dig? Har du fler syskon?

ceccie
1/8/13, 10:10 PM
#3

Jag är 37 . Jo jag har pratat med min stora syster. Hon har ingen kontakt knappt med mamma. Det går inte o prata med mamma. Hon gör inga fel, det är bara jag som gör fel. Jag får höra att jag bara snäser och är otrevlig. Jag vet inte vad hon får det i från. För jag är inte otrevlig mot henne. Okej jag skäms när hon gapar efter mig ute på gatorna. Jag har haft det så här hela min uppväxt. Jag är bara trött på henne. Jag vill ha bestämmande rätt över mitt liv. Jag vill vara fri.

ceccie
1/8/13, 10:21 PM
#4

Att jag skriver den här tråden är för att få kraft att bryta mig loss. Hela min uppväxt har jag fått höra att det är något graft fel på mig. Jag är inte som andras barn. Andras barn är mycket trevligare och snällare än jag. Jag är psykiskt sjuk etc. Allt för och trycka ner mig i skorna. Jag måste pränta in i mitt huvud, att det är jag och ingen annan som har bestämmande rätt i mitt liv. Om hon forsätter så här så kommer jag att försvinna ut ur hennes liv för alltid.

[Annica.78]
1/8/13, 10:24 PM
#5

Bryt kontakten med din mor, det är nog det enda alternativet du har. Och om du tycker det är taskigt mot din mor så tänk på vad hon har gjort mot dig! Man ska inte behöva ta emot sådant från någon, inte ens sin mamma, definitivt inte från henne.

Antar att din syster knappt har kontakt med henne för hon gjort likadant mot henne?

Din mamma trycker ner dig, får dig att må dåligt. Du skriver själv du vill vara fri, bestämma själv över ditt liv. Ta steget bort från henne, jag kan absolut förstå det är svårt att bryta kontakten men hon har INGEN rätt att behandla dig på det viset.

Säg till henne: Nu får det fan räcka, slutar du inte så kan du försvinna ut ur mitt liv, jag är trött på att du behandlar mig som skit!! Jag är din dotter!

Som sagt, ingen lätt situation men gör du inget åt det så kommer det aldrig bli bättre heller.

ceccie
1/9/13, 3:02 PM
#6

Nä jag har själv insett att det inte funkar. Jag har gett upp angående henne.

Annons:
AnnaMariaK
1/9/13, 7:40 PM
#7

Ceccie,

med tanke på att Du är så pass gammal nu måste Du ryta ifrån. Du blir inte behandlad som en vuxen kvinna. Många föräldrar fattar inte vänliga påpekanden. Först när den vuxna dottern/sonen säger ifrån på skarpen eller klipper kontakten med dem som de börjar ana att deras "regeringstid" är borta. De kan bli sura, arga mm eller försöka straffa ut oss. Men det får man ta. Det går att bygga upp andra relationer här i livet som har sin grund i äkta vänskap eller förståelse.

Min mamma är död sedan många år tillbaka, men hon var väldigt dominant så länge hon hade mig i närheten. Jag flyttade långt från henne och hon var tvungen att bjuda till för att kunna hälsa på mig.

Tyvärr levde hon inte så länge att jag fick chansen att uppleva ett bättre förhållande. Men det lilla vi hade tillsammans var annorlunda än tidigare. Hon slutade kritisera mig i alla fall (hon ville väl träffa sitt barnbarn).

Skaffa dig ett eget liv! Du kommer att bli oberoende av henne.

Lycka till!

ceccie
1/9/13, 9:28 PM
#8

Idag satt jag och en arbets kamrat, och fikade med vår chef. Han blev chockad av och höra om våra uppväxter. Vi har lika artad uppväxt. Idag har det varit helt tyst och lugnt på henne, så det har varit en bra dag idag:-).

LeeKnow
2/6/13, 10:58 PM
#9

Hur går det? ;) Har det blivit bättre?

[jadestone]
2/10/13, 2:03 AM
#10

Det är ett he…e när man har en mor som är sådan. Jag försöker själv fundera ut hur jag ska kunna på något sätt sluta bry mej om vad hon tycker och säger till mej. Men det är så förbannat svårt att inte bry sej och inte ta åt sej. För det är ju egentligen våra föräldrar som ska älska en mest, säger dom iaf.

Det är bra att du skriver av dej tycker jag. Satt precis o skulle göra samma sak när jag såg ditt inlägg. O jag känner igen mej så väl. Jag vet inte ens om min mor fattar hur hon beter sej. Ena dan så är hon trevlig o nästa dag så exploderar hon för ingenting. Hur länge ska man orka stå ut med detta idiotiska beteende?? Jag vet inte.

ceccie
2/10/13, 6:32 PM
#11

Jadestone jag vet precis hur det känns. Nu är min mamma igång o smsar en massa elaka saker. Ena stunden är hon snäll och ena stunden elak. Jag blir beskyld för att ljuga om saker. När jag frågar vad jag ljugit om. Får man höra det vet du nog. Sanningen e att jag inte vet vad jag ljugit om.

ceccie
2/10/13, 6:36 PM
#12

Hyvens : det blir bara värre tycker jag.

ceccie
2/10/13, 9:53 PM
#13

Det börjar kännas oactetabelt att bli kallad för fitta m m av sin mamma per sms. Tänker inte accetera det.

Annons:
[jadestone]
2/11/13, 12:05 AM
#14

Nej man ska inte behöva acceptera det från någon. Särskilt inte från sin mamma. Hoppas att det finns andra saker i ditt liv som får dej att må bra oxå. Att du inte tar åt dej av allt din mamma säger, även om det är svårt att låta bli.

Kram

ceccie
2/12/13, 4:59 PM
#15

Jag har mina djur, annars hade jag blivit tokig.

Upp till toppen
Annons: