01 - Allmänt

Låta smärtan i sanningen komma

2011-08-24 17:58 #0 av: Sagalilla

Nu har jag lämnat, och smärtan kommer över en, sanningen, jag vill egentligen inte se den, men jag känner att jag måste se den. För alla andra ser den, men hitintills har de gjort för ont att ta in. Är jag grundlurad? är jag utnyttjad? Han var ju den rätta, min stora kärlek!!!!! Denna underbara kille och han sa att han älskar mig. Var de falskt? De som jag uppfattade som äkta ärlig och kravlös kärlek. De gör ont:( Men de finns ingen annan utväg än att ta de som gör ont, gå igenom allt om och om igen, alla bilder och minnen, de underbara minnena, de fruktansvärda minnena. Han har ju tagit allt jag har ju! Jag gav honom allt jag hade och han tömde mig totalt. Är han ledsen? Har han skuldkänslor? Vad tänker han? Skäms han? Kommer han söka hjälp? Har han träffat någon annan redan? Skiter han bara i de förflutna och redan har gått vidare nu träffar nån tjej, skrattar, är dödskär igen?

Jag står inte ut! Allt gav jag allt min själ mitt hjärta min kärlek omtanke och omvårdnad...ville så gärna att de inte skulle vara sant att du va så sjuk. Eller inte ens ara sjuk, utan störd från barndomen. Och jag kan inget göra.

har du raderat mig nu? för att jag var tvungen att fly.

Allt känns overkligt och orättvist

Var din kärlek verkligen inte äkta, inte ens i början??????!!!!

Anmäl
2011-08-24 18:18 #1 av: fri

                                              Hej !

Jag blir berörd av det du skriver och vill bara säga att jag vet hur svårt det är och hur stark du måste vara nu.
Du tyckte tillräckligt mycket om dig själv för att klara av att lämna honom och valde att rädda ditt jag. Underbart !

Det finns två sidor av samma människa och det gör det svårt, men du har rätt i att han behöver vård.Det kommer inte att bli bättre så länge han inte genomgått behandling.
Fokusera på dig själv och var stolt över att du satte stopp !
Skriv av dig, prata med andra och ta all hjälp du får när du behöver det ! De starka jobbiga känslorna du har nu avtar med tider och du kommer att se klarare och klarare. Låt förnuftet råda nu och var stolt över dig själv !

                                           fri

Anmäl
2011-08-25 02:16 #2 av: Sagalilla

Tack för ditt svar, de är så frustrerande allting alla tankar alla känslor hela verklighetsuppfattningen som vickar av och ann.

Så tack för ditt stöd!!

 

Anmäl
2011-08-25 09:01 #3 av: fri

Det viktigaste just nu är att du vet att detta kommer att gå över, det är förvirrande när så olika bilder och känslor finns.
Det är svårt att ha känslor för någon man faktiskt är rädd för, men själsligen dör man bit för bit i ett sånt förhållande.
Självkänslan sjunker och få kan föreställa sig hur liten, osäker och värdelös man känner sig då.

Jag har förstått att det jag kallade kärlek, var ett sjukt beroende och att våra psykologiska mönster attraherade varann.
Genom att jobba med sig själv och stärka värdet och tilliten till sig själv kan hela uppfattningen förändras.
Min ilska vällde upp efter ett tag och min sk kärlek var som bortblåst, med tiden kunde jag förlåta men aldrig gå tillbaka.
Önskar dig all lycka!

                                      fri

Anmäl
2011-08-25 22:45 #4 av: Hawknestgrove

Kram......

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2011-08-26 00:45 #5 av: Sagalilla

Tack! Jag tycker ni är så starka som klarat er ur det! kram

Anmäl
2011-08-26 08:49 #6 av: fri

Det är du också, kom alltid ihåg det ! Kram

Anmäl
2011-08-28 17:22 #7 av: Lindansare

Svåra frågor det där i originalinlägget. känner så igen dem..

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Anmäl
2011-08-29 01:02 #8 av: Sagalilla

Men släpper man frågorna sen då? när man kommer över de....

 

 

 

Anmäl
2011-08-29 08:55 #9 av: fri

Ja, då blir de oviktiga..... jag lovar !Flört Kram

Anmäl
2011-08-29 17:46 #10 av: fri

Känner att jag var lite kort där och vill bara säga att det inte är konstigt att du tänker så nu. Du bearbetar och det gör alla efter något sådant.
Det är helt ok att låta tankarna komma och gå men det jag  menar är att när du är klar med det, så kan tankarna på honom förefalla oviktiga.

Det beror på att man bearbetat och fått perspektiv på det som varit, känslor som är jättejobbiga nu kan helt försvinna.
Jag skulle råda dig till att gå och tala med någon och få hjälp att bearbeta och vända dina tankar rätt, det kan vara till stor hjälp.

När man lever i en sån relation så är det lätt att självkänslan blir låg och att man tvivlar på sig själv. Det mest onormala kan bli normalt och det kan vara svårt att se klart.
Gör jag rätt, gör jag fel.......... det blir förvirrat, senare när man fått perspektiv och byggt upp sig själv är det glasklart !

Jag ska resa bort nu men jag önskar dig lycka till !
Jag tror du klarar det Sagalilla ! Flört

                                           fri

Anmäl
2011-08-30 01:25 #11 av: Sagalilla

Jag ska träffa en psykolog imorgon som håller på me kvinnomisshandel:) Tack! Ha de bäst på resan!! kram

Anmäl
2011-08-30 14:34 #12 av: fri

                             Tack Sagalilla !
Vad glad jag blir, ta all hjälp du får ! Glad Kram på dig !

 

                                       fri

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.