2011-03-09 16:59 #0 av: Lindansare

2/1-10

Jag skulle vilja tillägna denna dikt till någon som verkligen behöver lyssna även om han inte hör mina ord.


Du bedrog mig, du bestal mig och framförallt berövade du mig min barndom.
Du ljög, förfalskade ord och skrattade hånfullt. Du knäppte mig hårt på näsan och väste "snorvalp!"
Du stampade i trappan så högt att mamma flydde till köket.
Kvar satt vi barn.
Livrädda trotsade vi det värsta och bara genomled.
Genomled härskarens vrede tills vi krympte så pass att vi inte kunde ta oss ner från stolarna och därifrån.

Vi satt fast.Fast i skärselden, vad skulle vi göra? 
Man säger inte emot djävulen själv om han sitter och har makten i sina händer.
Vi var bara hans marionettdockor han lekte med. Vi var barn.


Därför.
Därför har jag andningssvårigheter idag, hjärtklappning och ont i kroppen.
Därför klassas jag som psykiskt sjuk.

 

/Lindansare