Annons:
Etikett01-allmänt
Läst 2206 ggr
Ayena
3/27/09, 12:43 AM

Misshandlad av främlingar

Är det någon härinne som blivit attackerad och misshandlad av en främling, typ på krogen eller på gatan?

Jag har erfarenhet av detta, en händelse som jag aldrig egentligen fick bearbeta inåt.

mvh

Annons:
Tatsja
3/27/09, 8:55 AM
#1

Jadå. När jag arbetade som väktare i stockholm. Har blivit jagad av knarkare med spruta i hand, nedslagen, knivskuren och fått pistol i nacke och mage.

Sök hjälp för att bearbeta händelsen. Prata med någon som du har förtroende för. Du måste få prata av dig, oavsett hur lång tid det tar.

Har du ingen, kan du alltid få ösa ur dig hos mig per pm.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Ayena
3/27/09, 11:32 AM
#2

Detta hände för länge sedan och jag trodde att jag glömt allting, men på senare tid har minnet börja dyka upp igen och får mig att må dåligt. Jag känner dock att jag måste få allting ur mitt system. Jag skriver gärna om jag får :-)

Kramen

Kerstina-61
3/27/09, 2:02 PM
#3

Ayena, det är trist att höra att du inte fick någon hjälp.
Det är som viktigast  då händelsen är färsk att få prata…men absolut inte försent för den skull.

Brottsofferjouren, som jag jobbar för, brinner för och lägger ner mycket tid på, har ju först på senare år blivit mer uppmärksammat.
Idag skall polisen har våra gröna kort att dela ut med vårt tel.nummer och webadress på. Det fungerar på vissa ställen bra, på andra mindre bra, men vi jobbar mycket på detta att ha ett samarbete med polis och socilatjänst. Märk dock väl att vi är inte någon myndighet!! Vi är ideellet arbetande medmänniskor, men proffs på att hantera rättsprocessen och vägen föra och efter.

Ta kontakt med näraste brottsofferjour och be om stödsamtal.
Men självklart kan du skriva även här Glad

Kram!
Kerstin

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Ayena
3/27/09, 8:06 PM
#4

Jag ska berätta om händelsen här, men går inte in på några detaljer eller platser.

Jag blev attackerad på en dansrestaurang på dansgolvet av två yngre kvinnor. Detta hände för 20 år sedan.

På bordet bredvid mig och mitt sällskap satt där tre kvinnor, en i min ålder och två yngre än 20.

Musiken började spela och NN och jag gick upp för att dansa. De två yngre kvinnorna gick också upp för att dansa och stod bredvid mig och NN. Plötsligt så fick jag ett knytnävslag i ansiktet så att jag föll bakåt och av dansgolvet och in under ett av borden som stod närmast dansgolvet. Det hela gick så snabbt att jag inte egentligen minns vad som hände. Jag kravlade mig upp igen och ut till NN som stod där helt chockad.

När jag kom dit så fick jag en andra smäll så jag föll till golvet även denna gång men inte under några bord utan föll direkt ner på dansgolvet. Efter detta så började tjejerna att sparka på mig överallt på kroppen (med stilettklackar). Eftersom jag fick en spark i ansiktet så tog jag upp händerna för att skydda ansiktet och fick då sparkar på kroppen. Jag förlorade medvetandet för ett ögonblick där nere, men någon personer kom till undsättning och hjälpte mig upp och ledde bort mig till hörnet där trummisen satt så att jag skulle kunna sätta mig ner på scengolvet.

Plötsligt så hade jag tjejerna över mig igen och de var helt rasande. Jag fick tag i ett stort ölgas som stod på en av högtalarna, trummisens öl och kastade ut ölen framför mig för att jag skulle kunna få en fri väg att fly. Just då far den ena tjejen fram till mig och får ölglaset i huvudet.

Polisen var omedelbart på plats och vi förhördes i två olika rum, NN och jag i ett rum och tjejerna i ett annat. Det visade sig att NN också fått sig en smäll i tumultet på sin ena hand.

Efteråt gick vi till sjukhuset för att jag skulle dokumentera mina skador och undersöka mig. Polisen sade till att jag skulle ange misshandel så att bilder skulle tagas på mina skador, vilket de gjorde. När vi kom till sjukhuset så hade tjejerna också kommit dit eftersom jag träffat den ene i tinningen så hade hon ett blödande sår där. Det blev tumult på akuten där vakterna slängde ut tjejerna.

Det blev rättegång och NN var huvudvittne. Där var även en annan kvinna som hade bevittnad händelsen på dansgolvet, som vittnade till min fördel.

Dessa två tjejer var grova narkotikamissbrukare och kända hos polisen. Den ena hade även suttit inne för misshandel.

Det blev villkorlig dom till den ena och skyddstillsyn till den andra. Leksom skadestånd som jag aldrig fick så röken av. Eftersom de inte hade några jobb naturligtvis och inte hade någon inkomst, någon legal viss säga.

_____________________

Efter händelsen blev jag hemma några dagar från arbetet eftersom jag var rejält tillbucklad i ansiktet med en praktblåtira. Jag hade också fått skador på revbenen och på andra ställen på kroppen efter deras sparkar.

Något stöd fick jag inte så jag mådde heldåligt, ringde till församlingsprästen och frågade om jag kunder få komma till honom för ett samtal. Han menade på att något samtal med honom skulle inte hjälpa eftersom världen var så nu för tiden så det var bara att acceptera.

Men jag fick telefonnumret till diakonissan och jag ringde henne. Hon kände till nybildade brottsofferjouren och jag kunde därigenom boka ett samtal med Björn Lagerbäck som var i Malmö vid denna tidpunkt.

Sedan lade jag locket på och förträngde allting eftersom jag skämdes! Jag tyckte att det måste säkert vara något fel på mig eftersom det var jag som blev attackerad, att jag kanske uppförde mig på något sätt som de retade sig på.

Jag ska också berätta att jag inte kunde sova om nätterna så efter tre nätter åkte jag ut till psykakuten och bad om några sömnpiller så att jag skulle kunna få sova och hämta igen mig.

Han som jobbade där satte sig i sin stol bakom sitt skrivbord och frågade mig hur mycket jag hade druckit den kvällen och hur mina dryckesvanor såg ut.

Då blev jag förbannad, reste mig och tog på mig kappan och skulle gå. Han bad då om ursäkt för sitt förnedrande uttalande och så kunde samtalet ta plats, och jag fick tre stycken sömntabletter.

Där lade jag locket på och har aldrig berättat detta för någon.

Men nu vet ni!

Kram

Kerstina-61
3/29/09, 10:40 PM
#5

Trist att man ska behöva råka ut för sådant våld..Jag har själv varit utsatt för liknande..då en narkotikapåverkad kvinna knockade mig utanför min dotters bostad då jag lämnade barnbarnen. Det blev rättegång, som var jättejobbig.  Jag ville först då lämna brottsofferjouren. Kände också skam…så knäppt att man reagerar så, men väldigt vanligt. I vilket fall så ändrade jag mig och använde istället det som hänt till en erfarenhet för att hjälpa och känna stor förståelse för andra då jag nu visste precis hur det kändes att vara ett brottsoffer.

Du skriver att du varit i kontakt med Björn Lagerbäck…Vet vem han är. Upplyste inte han då om att du kunde söka skadeståndet från brottsoffermyndiheten??

Det är ju så att de flesta INTE har ekonomi av de som är tilltalade och dömda.  Man  ska få ett brev från kronofogden, efter rättegången, där de erbjuder att de kan kolla om tilltalad har några tillgångar. Om det inte finns tillgångar skickar man kopia på det brevet till sitt försäkringsbolag i första hand. Om man inte har en försäkring, eller om de betalar ut mindre än vad som blev beslutat i domen då söker man det skadeståndet via Brottsoffermyndigheten.

Jag har hjälpt många att fylla i en sådan blankett. Det är inte alls svårt, men många orkar inte…Tycker det är mycket illa om inte någon upplyst dig om detta.

Kram
Kerstin

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Ayena
3/29/09, 10:55 PM
#6

# 5 - Ja det värsta var nog att jag skuldbelade mig själv eftersom jag skämdes så förfärligt. Jag tror att jag har bearbetat alla känslor utom min egen skam. Skam för att jag blev attackerad!

Men det känns bättre nu när jag fått ta upp detta till ytan och fått prata. Jag pratade också men en mycket god vän i telefon igår och fick förklarat lite om mina skamkänslor.

Vad gäller skadeståndet så bryr jag mig inte om detta. Jag anser inte att pengar kan göra någon skillnad på hur jag mår. Allting kan inte värdesättas i pengar. För mig var upprättelsen att jag vann rättegången och att de blev dömda.

Jag vet inte om Brottsoffermyndigheten hade något system för indrivning av pengar på den tiden. Jag tror inte ens den fanns då 1988.

Kram

Annons:
Kerstina-61
3/29/09, 11:03 PM
#7

Det kan du ha rätt i, att Brottsoffermyndigheten kanske inte ens fanns då. Pengar kan inte ställa till rätta det som hänt, men många känner ändå en tröst i skadeståndet då det också upplevs som en upprättelse….

Visst är det bra att lyfta känslor till ytan. Jag skämdes mycket, helt utan anledning. Men mina vänner i BOJ fanns att prata med och det var skönt :-)

Bra att du har en fin vän att prata med. De är guld värda!

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Tatsja
3/30/09, 10:19 AM
#8

Detta med brottoffermyndigheten fick jag veta fler år efter att jag var utsatt för rån. Ingen upplyste mig om detta. Det hände -90. Ingen ersättning, då rånarna försvann.

Aynena. Än idag kan jag må dåligt av att se motorcykelförare med hjälmar. Då går jag omvägar. Det tog mig många år att kunna gå in i en affär själv. Men jag har kämpat med mig själv och kommit en bra bit på väg.

Sänder massa styrkekramar till dig.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Staffan
3/30/09, 4:26 PM
#9

Har faktiskt också varit med om att bli slagen av för mig helt främmande människor. Det var för ett antal år sedan när jag var som mest intresserad av fotografering och spenderade dag som natt ute på stan och tog bilder av Stockholm som jag blev överfallen, nedslagen och rånad på min kamera. Åkte direkt till polisen vid det tillfället och polisanmälde händelsen men det hände aldrig något mer efter det. Så här i efterhand kanske man kan säga att det bidrog till att mitt fotointresse svalnade och jag ägnade mig åt andra saker istället. Har egentligen aldrig känt något större behov av att prata om saken med någon men det kanske man borde göra.

Tänk att det finns så fega människor som i grupp ger sig på någon som varken vill bråka eller har en chans att försvara sig. På sätt och vis är det kanske de det är mest synd om?

// staffan

Ayena
3/30/09, 4:48 PM
#10

# 8 - Jag har en bekant som blev rånad i en butik och detta hade hon mycket problem med trots att hon fick proffsig hjälp.

Det som är det värsta är ju egentligen att man blir så kränkt djupt inne i ens innersta, där någon har varit och gjort ett övergrepp. Fysiska skador kan man för det mesta alltid läka men de mentala är det mycket värre med. Det är så enormt många sorters känslor som ska bearbetas och som dycker upp vid olika tillfällen tills de är bearbetade.

Kram tebax :-)

Tatsja
3/31/09, 9:07 AM
#11

#10 Ja, jag arbetade som väktare vid den tiden och hjälpte ibland affären vid stängning. Att då få en pistol upptryckt i ansiktet och sen i nacken, sitter fortfarande i psyket på mig. 2 veckor efter den händelsen, var jag och hjälpte till på Liljeholmen, nedslagen och bunden, knivskuren. Där var det knarkare som rånade butiken vid stängning.

Pistoler, klarar jag bara inte av idag. Tack och lov så har det hjälpt att förklara för barnen på gården, så de gömmer sina leksaker, när jag kommer ut.
Gulliga ungar.Glad

Men 19 år efter händelserna, sitter det fortfarande i mig en rädsla ibland. Jag kan, till exempel inte ta ut pengar i uttagautomaten om jag är själv. Rädd att bli nedslagen och rånad. Då är jag ändå en sådan person som inte brukar vara rädd av mig.

Det är bara vissa situationer som får rädslan att komma fram. Annars brukar jag säga, kom bara, jag är inte rädd.

Vet hur jag reagerade vid första rånet. Jag blev helförbannad och orolig för de anställda i affären. Skällde ut rånarna och försökte få dem att låta bli vissa personer. En hade nyligen kommit tillbaka efter en hjärtattack.

Sen vägrade jag prata med polisen innan min jourväktare kommit. Har alltid trott att jag skulle bli livrädd vid sådant, men tvärtom. I båda fallen reagerade jag med ilska.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

MIRJAMI
4/2/09, 2:42 AM
#12

Jag kom bara tänka på en sak här just nu. Min ex blev dömd till att betela 500 kr till brotsoffermyndigheterna och fick vilkorligt dom. Är det så alltid??…att de som blir dömda för brott måste betala en summa till brotsoffermyndigheterna och sedan även skadestånd till ofret om sådant begärs.

Jag läste detta på lappen som han hade fått där hans dom stog.

Hawknestgrove
4/2/09, 1:14 PM
#13

Nästan alltid! Min stackars sambo blev oförskyllt dömd för en ringa förseelse(EJ våldsbrott eller narkotika eller något med alkohol) nyligen. HAn fick böter och 500 kr till brottsofferfonden. De 500 klagar han inte på, ser dem nästan som välgörenhet.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Annons:
Kerstina-61
4/2/09, 2:24 PM
#14

Ja, man betalar alltid 500kr om brottet kan straffas med fängelse. Ibland kan ju ett fängelsestraff göras om till samhällstjänst och villkorlig dom, men straffvärdet är likväl fängelse.

Verkar inte stämma då, Gunilla, med din sambo?? Om brottet var ringa kan det knappas vara ett fängelsestraff-värde?

Klistrar in några rader från Brottsoffermyndigheten här:

Brottsofferfonden Fondens medel delas ut till forskning och andra brottsofferinriktade projekt drivna i ideell, offentlig eller privat regi. Fonden byggs huvudsakligen upp av en särskild avgift på 500 kr som varje dömd person ska betala om brottet kan straffas med fängelse. Årligen fördelas cirka 30 miljoner kr ur fonden.

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Tatsja
4/4/09, 10:12 AM
#15

Sen måste man anmäla inom 2 år, annars får man ingen ersättning.

Ingen upplyste mig om detta när jag blev nedslagen, så där blev jag utan ersättning

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Hawknestgrove
4/5/09, 2:08 PM
#16

KErstina, jag PM:Ar dig….

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Upp till toppen
Annons: