02 - Medlemmar presenterar sig

Ny här...

2010-06-02 23:35 #0 av: [muffy]

Jag är ny här på sidan. Jag känner att jag inte klarar av alla minnen ensam längre. De tär tungt, det gör ont..
Allt har satt spår för livet. Jag är 18 år. Från att jag var 6-17 blev jag utsatt för konstant misshandel, båda fysisk och psykisk. I hemmet.

För i oktober förra året bröt jag ihop riktigt mycket. Liver var inget alternativ, jag ville dö. på RIKTIGT,  det var inget rop på hjälp, det var allvar. Jag vaknade sedan upp igen och blev då inlagd på vuxenpsy, blev kvar där i 3 månader, inlåst utan frigång.

Jag är nu hemme efter många vänder där inne.
Livet gör ont.

Man känner sig ständigt oduglig, otillräcklig. Oönskad och fel. Allt berodde ju på mig, det var mitt fel att jag blev slagen, mitt fel att jag blev utsatt, jag drig det till mig, dem fick mig att säga att jag ville, då mpåste de ju varit mitt fel...

Jag har krashat. Står still. Livet känns inte rätt ställe för mig. Men jag kämpar, jag försöker....jag gör verkligen det...

 

Anmäl
2010-06-03 00:04 #1 av: Hawknestgrove

OCh du ska inte ens behöva kämpa. HAr du inte möjlighet att bo på anann plats? Om det är i hemmet du blivit misshandlad, varför är du tilllbaka där? Ingen människa förtjänar att få stryk. ta det som ett enkelt mantra.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-03 00:15 #2 av: [muffy]

Jag är "fri", det jag alltid bett om. Jag har flyttat till egenlägenhet, för jag var tvungen. Det gör ont att vara ensam i allt.. men jag måste det. det finns ingen vuxen runt mig....

jag har ju alltid bett om det här, att få vara "fri" inte inlåst bakom hemska dörrar. Jag har ju alltid veklat att allt ska bli likgiltigt och ihåligt. Men nu skrämmer det mig. Som jag sagt.....det är svårt.

Det gär ont. Det är känsligt och ostabilt-. Jag borde klara mig själv. JAg är 28. Borde leva livet... men det går inte. livet sätter krokben för mig....

 

Anmäl
2010-06-03 00:59 #3 av: Hawknestgrove

Även om du inte tycker så, så gratulerar jag. Jag var 17 när jag flyttade till eget boende. Njut av ron och att du är själv. Du gör som du vill, ingen  hackar på dig. KLart det är svårt.... Det gör ont när knoppar brister......Men det blir ett suveränt resultat av det! OCh här är det ofta någon som kan  svara!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-03 01:01 #4 av: [muffy]

Mm, jag är glad att jag bor innanför egna väggar. Jobbigt att ebhöva vara rädd, jag vet ju att han är fri, att han finns här ute på gatorna, jag vet att han vill mig jöäkligt illa... det skrämmer mig, jag vet att han kommer döda mig om han hittar mig.ärligt.

Anmäl
2010-06-03 01:16 #5 av: Hawknestgrove

har du begärt skyddad identitet? och mitt tips, ta bort bilden på dig på din personliga sida.....sätt dit Kalle Anka eller nåt.....pussa din fina kisse.......

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-03 01:21 #6 av: MariannE11

stor kram på dej....hoppas du får fortsatt hjälp med att bearbeta dina tankar så att du vet att det inte alls var ditt fel?....

jag var utsatt för sexuella övergrepp när jag var liten... pågick nog inte så länge som du blivit plågad men jag hatade det så mycket så jag förträngde det så det tog en massa tid innan sanningen kom ikapp mej....

här hos oss kan du prata av dej om det som trycker dej... tror det finns många här som varit i liknande situationer som kan ge dej tips o framtidstro...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.