Annons:
Etikett01-allmänt
Läst 2327 ggr
Lindansare
2011-01-27 00:50

Novell -Rädsla för separationer och att skapa dem.

Jag HATAR separationer. Jag är livrädd för dem.
Ändå skapar jag nya. Jag påbörjar relationer, nästan alltid kärleks- eller rena sexrelationer.
Gör allt för att vara vacker, sexig, snygg och rolig. Gör allt för att de ska avguda mig, så att jag kan avguda mig själv genom dem en stund.
Vi går ut. Jag är den enda kvinnan för hans blickar, jag dansar skrattar och tittar på honom under tunga, svarta ögonfransar. Ler oskyldigt och vi går hem och plötsligt är jag kvinnan i hans liv.
Jag är allt annat än oskyldig. Jag är skyldig.
Jag är som spindeln i ett nät som väntar på att en fluga fastnar, spinner in honom i mina silkestrådar för att sedan äta allt han stått för, försvaga honom och släcka hans liv.

Dagen efter mår jag dåligt, känner mig utnyttjad och undrar varför.
Jag gjorde ALLT för att han skulle åtrå mig och vilja ha mig mer än något annat i hela världen. Sedan fick han det. Jag gav mig till honom. En man jag knappt vet något mer om än att redan är förälskad i mig.
Att ge sig till någon är inget stort för mig. Jag säger till honom att det är det, att han är speciell.
När han är klar känner jag mig som en utläst bok.
Tom inuti ligger jag på en främlings arm och samtidigt som jag hör att han somnar, kommer tårarna.
Men varför anstränga sig så för att någon man kanske inte egentligen ens är intresserad av ska tycka man är den enda på jorden?
-Jo, för att han kanske på förra festen inte var så intresserad alls, utan ville ha en annan tjej, kanske för att han hade sexig röst, eller för att han var “manlig”.
Eller bara för att jag visste att jag kunde få honom att älska mig på bara ett par veckor. För att jag då kanske skulle få bekräftelse nog att trivas i min kropp för en stund. För att få tyst i huvudet. För att sluta vara värdelös konstant.
För att få ro att andas.
För att förstå att en separation är nödvändig efter ett kort tag då jag tröttnat och otålig att söka nya bekräftelser, hoppas på att någon ska kunna nå mig och rycka mig ur denna eviga karusell..
För att senare bli förkrossad igen.

Skriven idag av Lindansare

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Annons:
Hawknestgrove
2011-01-28 18:55
#1

du det där var inte lätt. HAr du tagit upp detta på beroenden i fokus?  För det är ju inte lätt att känna att man jämt har behov av att få sexuell kontakt bara för saken skull?

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Lindansare
2011-01-28 22:16
#2

Nej det har jag inte gjort, har aldrig sett det som ett beroende.. Men det kanske det är? =(

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Hawknestgrove
2011-01-28 22:23
#3

ja…. been there, done that……

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Lindansare
2011-01-28 22:40
#4

wow.. no.. shit. Vad rädd jag blev.. =((

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Hawknestgrove
2011-01-31 21:58
#5

ja du söker bekräftelse på något du tror är kärlek.  OCh ok, jag dömer inte ut dig alls. MEn du komer aldrig att hitta värme och kärlek så. Hoppas för din skull, att du hittar hem…..

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Lindansare
2011-02-24 22:37
#6

jag vill hitta den där trygga axeln att få bryta ihop mot.. Bara ibland..

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Annons:
Hawknestgrove
2011-02-25 20:09
#7

när du hittar den, så känner du igen den. Gå inet på några falska. OCh rätt vad det är, så står du där och behöver den inte ens!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Lindansare
2011-02-26 16:04
#8

Mm.. jag förlorar i stunden en stor kärlek.

I stunden har jag en begravning att gå igenom.

Medarbetare på Misshandel iFokus

/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)

Upp till toppen
Annons: