Levnads Historier

Kvinnan som blev halv

2009-02-28 06:36 #0 av: Tatsja

En liten tillbaka blick varför jag tillslut fick ta bort livmoder och äggstock

Läkare innan operationMina problem startade efter att jag fick min äldste pojke --76. Då fick jag cellförändringar. Min mens var under denna tid ordentligt riklig. Använde både tampong och sonens blöjor, ändå blödde jag igenom efter en halvtimme.

Läkarna jag var i kontakt med sa bara att jag fick finna mig i detta, då jag hade så kallat chokladcystor som troligen sprack när jag fick mens.

Rädd, men samtidigt förbannad, vandrade jag till olika läkare för att se om det var någon som lyssnade på mig.

Andre sonen föddes -79 och jag bestämde mig då för att sterilisera mig. Mina förlossningar var svåra och jag hade fått besked att nästa var risken dödlighet för mig hela 70 %. Så jag ansåg valet var lätt.

Redan då började min dåvarande make med psykningar om att jag minsann inte kunde få fler. Vi som redan innan varit på samtal med kurator och psykolog. Han hade då sagt att om jag inte ville så skulle han göra det. Men vi kom överrens om att risken fanns ju hos mig och hos pykologen så ansåg han att det var bästa valet när jag sade att jag ville göra det.

Men efter detta började mitt helvete. Blödningar så jag inte kunde gå ur sängen. Det bara forsade och höll på i 2 veckor. Läkaren skrev ut medicin som skulle minska på detta och jag fick ner det till 7 dagar. Värk hela tiden i magen. Mellan -87 - -95 hade jag 2 utomkveds. Hur jag kunnat bli gravid, var den ingen som kunde förklara.

Operation igen för att ta bort detta. Ett av dem sprängdes under operationen. Sen ansåg de att en hormonspiral skulle lindra mina problem. Så de passade pä att sätta in en.

Jag hade nu fått en bra läkare som lyssnade på mig. Hon ville de skulle kolla min livmoder efter cancer. Men ingen av sjukhusets läkare lyssnade. Det är ju bara cystor, var deras svar. Hon krävde bättre undersökning, men fick kalla handen.

Hormonspiralen som jag fick i mig, gjorde att jag hade störtblödningar i över 6 månader. Tillslut åkte jag tilll gynmottagningen  och sa till dem att jag går inte härifrån, förren den är borttagen och undersökning gjord.

En äldre kvinnlig läkare kom in och skällde ut mig. Men jag stod på mig. Sur och hårdhänt, slet hon ut den och sen gick hon bara sin väg.

Jag hade under denna tid varit med i trafikolycka och hon försökte nu skylla alla problem på den och att min far var alkoholist. Han dog i början av 80-talet, så jag får inte in i mitt huvud vad han har med detta att göra.

Fick tillslut en tid hos en läkare samma dag. Gick dit och han ansåg att jag skulle äta minst 60 tabletter till om dagen och se om blödningarna minskade.

Då sa jag i lugn ton att nu ger jag upp, ni behöver inte ha besvär med mig igen.

Tack för denna tid, sen vände jag på rullstolen och åkte hem.

Detta var en torsdag. När jag kom hem fanns det ett meddelande på min telefonskvarare. Det var den sista läkaren som sa att jag läggs in på måndag och opereras på tisdagen.

En sten föll från från mig. Äntligen.
Fick sen veta när operationen var klar att hela livmodern och en äggstock var angripet av cancer.

Tänk om de lyssnat från början, så kanke det inte gått så långt. Nu har jag en äggstock kvar. Fick cellgifter väldigt länge efter.

Idag är jag friskförklarad för över 2 år. Det känns skönt.

Så stå på dig om läkare om du tror att det är något fel. Gå inte och dra på det. Det är du själv som känner din kropp, inte läkaren.

Tatsja

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-03-01 19:00 #1 av: Hawknestgrove

MAn är inte halv för det, Du är lika mycket kvinna för det!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-03-01 20:18 #2 av: MIRJAMI

Ja..jag kan inget annat säga än att du har verkligen fått kämpa!!

Anmäl
2009-03-02 09:30 #3 av: Tatsja

Detta är ändå en bråkdel av vad jag gått igenom i mitt liv. Varit misshandlad sedan 3 års ålder. Fått tagit hand om mor och bror. även full far. Sen hela tiden tått slag och hugg. Aldrig uppmuntran. Men, som min läkare sa efter att ha läst min bok. Ett under att du står här i livet idag.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.