Levnads Historier

Min Väninna, tre år senare!

2009-08-30 04:24 #0 av: LuckyLady

Detta forum finns till för att jag har/hade en väninna som fick stryk av sin pojkvän. Denna artikel reflekterar lite vad som hänt sedan hon försvann.

Lång historia kort

För att göra en en lång historia kort.
År 2006 så berättade min väninna sanningen om sin pojkvän.

Papa Dee dömd till dagsböter i dag

 

 

 

 

 

 


Fram tills sommaren 2007 sökte hon med jämna mellanrum skydd hos mig.
Samma sommar försvann hon, jag har inte hört någonting sedan dess.

2007

Under en av sommar månaderna 2007 så hade det gått långt i hennes misshandels förhållande. Hon hade frågat flera gånger om hon fick bo hos mig om hon gjorde slut med honom. Eftersom att jag inte ville att hon skulle bo själv första tiden så svarade jag självklart  -Ja, visst får du det.
En gång trodde jag att hon menade allvar och att den här gången skulle hon dumpa honom.

Den som blev dumpad var JAG, väninnan.
Vad som hände är ännu idag oklart, troligtvis så får jag aldrig veta heller.
Jag har fått en version serverad för mig men den tror jag inte på.

Hon bara försvann och hon gick verkligen under jorden.
Alla mina sätt att nå henne försvann.

Det blev alltså jag som spenderade hösten 2007 med att försöka förstå VARFÖR???
Det blev jag som tog kontakt med myndigheter och undrade vad jag kunde göra för att vara förberedd när hon kommer tillbaka.

Vi kan inget göra om hon inte kommer själv

Jag fick samma svar överallt
Här kan man prata om att springa in i väggar över allt.
- VI kan inget göra om hon inte kommer själv!
- Men hur i hela friden ska hon kunna komma själv om hon är övervakad hela tiden. Ska hon säga ursäkta mig älskling kan du vänta här när jag går och polisanmäler dig?
Vad tror ni jag fick för svar?
Rätt gissat... Vi kan inget göra om ....
Så hon ska bli ännu en rubrik innan något händer.
- Vi kan inget göra om....

Hela tiden gnagde känslan i mig att hon behövde min hjälp!
Mycket frustrerande att inte kunna göra någonting för henne.

Andra vägar.

När jag inte fick några konkreta svar hos myndigheterna så vände jag mig till andra, nej inte mc gängen och inte kriminella. (Fast tanken var lockande)

Jag har vuxit upp i en familj där övernaturliga saker hör till vardagen.
En vän till en släkting har gåvor att se saker som vi "vanliga dödliga" inte kan se. Jag vände mig till denna.
Han hjälpte mig lite på traven. Så jag började rota runt i olika forum.

Jag fann en Schaman som gav mig råd om hur man kunde ta i från honom makten över henne (nej jag talar inte om hur man gör)
Denna schamanen sa att det tar ca 14 dagar, Han skulle göra en resa för hennes skull också.

Mitt uppe i allt så försvann han från forumet där jag fann honom.
Jag fick aldrig veta vad han sett och gjort på sin resa för henne. Eller för all del vad en s.k. resa är.

Jag fick alltså aldrig dom svaren han utlovade.
Kanske var det lika bra?

Vad är rätt och fel?

Jag pratade mycket med min syster som själv har varit i ett misshandelsförhållande.
Sökte förstå min väninna genom min syster.
Min syster är också väldigt påläst inom "new age" området.
Hon gav mig en tankeställare utan att veta om det. Hon sa - Om hon är här för att lära honom att älska då?
Jag svarade - Men det kan väl ändå inte vara meningen att hon ska bli halvt ihjälslagen på kuppen. Sedan glömde jag alltihop.

I år har hon fyllt år, en av dom "stora" dagarna i livet.
När hennes dag kom bubblade alltsammans upp till ytan.

Här kommer nu mina frågor som jag gärna vill ha svar på vad ni tycker.
En del frågor passar nog bättre på övernaturligt i fokus. *Ler*

* Hur ska man kunna hjälpa någon som man vet blir misshandlad när man hela tiden får - Vi kan inget göra om hon inte kommer själv, till svar?

* Ska man fortsätta att leta hjälp tills man stupar eller ska man ge upp?
Jag har visserligen slutat leta efter hjälp, då jag inte vet vart min väninna är idag, svårt att hjälpa till då.

* När ska man i så fall som vän/anhörig ge upp?
Personligen säger jag ju ALDRIG, man får inte ge upp en människa som har det svårt.

* När ska man som väninna sluta hoppas på ett livstecken?
Jag har ännu inte slutat hoppas.

* Ska man ta till alla tänkbara hjälpmedel?

* Vad händer om jag lägger mig i någons livsuppgift?
Låt säga att min syster hade rätt. Hon är här för att lära honom älska.

* Vad händer då med oss som lagt oss i?

Jag har svårt att tro att Gud skulle vilja någon så illa så att han sänder oss hit för att bli halvt ihjälslagna när vi ska lära oss någonting.

Vad vill jag med denna artikel?

Jag vet egntligen inte men summan av det hela är att det har nu gått över två år sedan min väninna försvann. Jag har inte hört någonting men lever på hoppet.
Jag har aldrig glömt henne, jag hoppas fortfarnde på ett sms, mail, ett livstecken kort och gott.

Ni gör skillnad!

Detta forum finns för att hon försvann och jag sprang in i väggen överallt där jag sökte svar.

Jag vet att minst två har haft ork att lämna sina plågoandar genom att läsa på just detta forum.


Därför vill jag be er som skriver här att fortsätta Ni gör ett strålande jobb även om ni inte vet om det.

Jag hoppas också att ni som läser här inne kan hitta höstrået till hjälp!


Kram på er

För att citera ET
BE NICE Glad

Jämtland & Västernorrlands Län

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-30 15:41 #1 av: ANNIA

Luckylady du skriver att hon försvunnit. Menar du bokstavligen att du inte vet vart hon finns idag. Om så gäller det även hennes kille. Eller blev det så att hon tog sig ur förhållandet och försvann.

Du kan ju prova, om du inte redan gjort det, att kontakta folkbokföringen (tror jag det är) för att se om du kan få nån adress för hon bör ju rimligen finnas där. Om du tror att hon fortfarande är kvar hos pojkvännen kolla även efter hans adress.

Om du tror att hon lämnat han och själv försvunnit så kan det ju vara så att hon numera har skyddad identitet och då får du nog lov att lägga ditt letande på hyllan för då kommer du inte hitta henne hur mycket du än letar. Utan då får du vänta på att hon hör av sig.

Annars ett sätt, om du vet vilka intressen hon kan ha idag så kanske hon har möjlighet att vara på olika "oskyldiga" forum och skriva och då tänker jag inte bara på ifokus utan andra forum på nätet. Då kan du ju skriva där på så sätt att hon vet att du är du och att du fortfarande finns kvar där den dagen hon vill kontakta dig.

Sen den där biten om livsuppgift. Här kommer det bli en del motsägelsefulla saker. Jag tror på det övernaturliga/paranormala och en del av det som följer med i den biten. Jag tror också att vi har så att säga nån sorts livsuppgift. Men jag tror inte att någons  livsuppgift är att lära någon älska genom att själv bli misshandlad.

För den som slår gör ett val och det valet tror jag inte man kan ändra på åt någon utan det kan bara den personen ändra på. Och varför ska den ändra på nåt som "funkar" för den.

Jag var själv på väg in i ett förhållandet där jag troligen skulle blivit misshandlad eftersom han var på väg att slå en gång. Som tur var rann det ut i sanden. Så här med facit i hand så kan jag inte se hur mycket jag än försöker att jag skulle kunnat få han att ändra sig hur mycket jag än älska han och försökt lära han vad kärlek är.

Så kan ju i så fall vända lite på det hela när det gäller livsuppgift. Kanske din uppgift att se till att få bort henne därifrån. För jag tror att vi möter olika människor av en orsak sen vad den är vet vi ju inte förrän efteråt. Men du måste också hela tiden se till att du själv mår bra och inte gå in i väggen i din önskan att hjälpa henne. För kör du slut på dig själv i ditt letande så kan du inte hjälpa henne den dagen hon behöver dig.

Till sist, har du gjort vad du känner att du kan för att hitta henne och hjälpa henne så måste du nog acceptera, hur svårt det än är, att du inte kan hjälpa henne. Inte förrän hon själv tar kontakt igen och då finnas där för henne.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-08-30 19:54 #2 av: Hawknestgrove

ja folkbokföringen är bra, och lyckas du inte där, plita ihop en annons under personligt kanske i en tidning som du vet att hon läser? INte mycket annat att göra.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-08-30 20:07 #3 av: Hawknestgrove

hon har ingen släkt som du kan kontakta? Be att hon kontaktar dig?

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-08-31 00:39 #4 av: LuckyLady

#2 & 3 Vi kan väl säga så här!
Hon har valt att inte ha någon kontakt med mig just nu.
Jag vet att hon vet vart jag står!
Visst denna vänninan har många frågor och är inte hälften så naiv som 2006 men vill hon så vet hon vart jag finns.

Någonting säger mig att inte ta kontakt med henne utan hon kommer när hon kommer, OM hon kommer.
Det får framtiden utvisa.

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-31 00:47 #5 av: LuckyLady

#1
Jag tror att i det fallet var min uppgift att få henne att förstå att hon har en vän i mig, oavsett när hon behöver den.

För jag tror att vi möter olika människor av en orsak sen vad den är vet vi ju inte förrän efteråt.
Tänk att det tror jag också. Fast ibland är signalerna inte svåra att tyda :). Om varför man kommer in i någons liv just då.
Även om man kan få vänta in att den andra ska förstå ;)

 

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-31 01:18 #6 av: ANNIA

LuckyLady det sista du skrev. Det är väl det som är jobbigaste, väntan. Men jag tror också att du vet när och hur ofta du ska ge "ödet" en liten puff i rätt riktning.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-08-31 02:45 #7 av: LuckyLady

Ja i just det fallet jag tänker på nu har jag puffat och bökat ett rätt bra tag. Så nu får det vila en stund.
Jag vet känslan jag fick för lite drygt ett år sedan och jag LITAR på ödet den här gången Glad

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-31 02:51 #8 av: ANNIA

Ja, vänta lite och låt det slå rot. Flört Och samtidigt se till att du får vila ordentligt.

Håller tummarna att du inte ska behöva vänta alltför länge till innan du får ett livstecken från henne.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-08-31 03:11 #9 av: LuckyLady

Fast nu pratar vi om olika saker ;)
Det sista jag skriver om har inget med artikeln att göra.
Men jag litar på min "intuition" och dig Flört

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-31 03:16 #10 av: ANNIA

Ok. Ser nu att du ändrat ditt inlägg lite.

Tror du mest ska lita till dig själv för du känner till situationerna. Så håller jag tummarna. Glad

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-08-31 12:17 #11 av: LuckyLady

Det håller jag på att lära mig nu.
Tack för tummarna dom behövs alltid.

 

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-08-31 20:03 #12 av: Hawknestgrove

hoppas hon hör av sig till dig snart.....

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-09-01 04:49 #13 av: Loveferrets

Vill först av allt säga att du är en toppen vän som verkligen "orkat" vara vän med henne trots att hon vänt dig emot sig, Vet tyvärr inte vad jag ska säga mer än vad som redan sagts men jag hoppas att du en dag får ett livstecken ifrån henne.

Levde oxå som din vännina och den enda vän jag hade vände mig ryggen, jag vet att jag skulle gå men jag hade ingen kraft så återvände ofta tillbaks, hon stod inte ut med mitt "hattande" så jag kände at hon lämnade mig i sticket, många ggr pratade vi inte ens om de för jag tyckte inte hon skulle behöva höra på mitt elände och hon frågade inte heller. Idag bor jag själv men är ändå "fast" kan man säga.

Det jag mest ville säga är att du ska ha eloge för att du fortfarande finns där för henne för det betyder så enormt mycket fast du kanske inte vet om det.

Anmäl
2009-09-01 10:49 #14 av: LuckyLady

#13
Jag bara hoppas att hon minns och vet om att och vart jag finns!

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2010-01-12 19:24 #15 av: Hawknestgrove

puttar upp.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-10 23:17 #16 av: Lole

Har du hittat henne? Fattade inte riktigt innan, men vet du var pojkvännen bor, eller är han också försvunnen?

Anmäl
2010-06-11 00:48 #17 av: Hawknestgrove

ja hur går det? har du fått kontakt?

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-11 18:32 #18 av: LuckyLady

Jag har fått kontakt och fått veta att jag inte längre alls är önskvärd.

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2010-06-11 19:05 #19 av: Hawknestgrove

Nääääää så sorgligt.....Då kan du inte göra mer. Det är ju hennes val.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-06-12 13:22 #20 av: LuckyLady

Nej nu lägger jag ner.
Kommer hon igen så kommer hon igen.

Hon är tydligen borta från sin man nu i alla fall :)

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2010-06-12 14:20 #21 av: ANNIA

LuckyLady blir lite knasigt det här. Skönt att du fått kontakt, men trist att du inte är önskvärd.

Sen är det ju bra i alla fall att hon är borta från mannen.

Hoppas att hon hör av sig till dig igen.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2010-06-12 15:05 #22 av: LuckyLady

#21 Förstår vad du menar.

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2010-06-14 17:56 #23 av: Hawknestgrove

ja hon kanske skäms just nu. ÄVen om hon inte har något att skämmas för. Hon kommer nog igen!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-07-10 00:07 #24 av: fiskargrabben

vadå inte önskvärd sämsta jag nånsin hört!!! det är ju jättetaskigt att säga så!

Anmäl
2010-07-12 01:35 #25 av: Hawknestgrove

ja, men så kan det liksom bli!!! Man skäms. Jag vet, för jag var likadan mot en god vän till mig. stötte bort. Inte för att jag var fast i förhållandet, utan för att jag skämdes. Svårt att förklara.

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2012-09-11 21:37 #26 av: Cordial2007

Jag levde i ett misshandelsförhållande under en tid och var så svag att jag fortfarande inte klarat av att berätta att det hänt för nära och kära.

Du pratar om att hennes uppgift skulle vara att lära honom att älska, men varför togs då du in i hennes liv. En människa som så innerligt i sitt hjälta bara vill se henne hel och älskad? Om nu mot all förmodan din syster har rätt om din vän. Tänk på vad din uppgift skulle vara då? Är din uppgift att hjälpa en skadad själ hitta tillbaka till trygghet och ljus eller är den att drunkna i sorg och ovetenskap?

Du kanske inte hittar din vän, men det vet du inte förens du har testat allt. Och jag vet intemed dig, men jag hade inte kunnat lämna denna världen utan att veta att jag gjort allt i min makt om det hände en vän till mig.

Men alla är vi olika. Hoppas du hittar henne och att hon klarat sig utan allt för stora sår. Skriv här den dagen hon dyker upp så vi vet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.