Lagar

Våldsutsatta kvinnor

2009-07-04 03:21 #0 av: David

Våld mot kvinnor är ett sammansatt och mångfacetterat problem. Det omfattar såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet medför också samhällsekonomiska konsekvenser.

Framför allt medför det många gånger stora lidanden för den enskilde och barn i våldets närhet. Socialtjänsten är den myndighet som har det främsta ansvaret för att angripa och söka lösningar till sociala problem. Som en del i detta ansvar ligger att utveckla metoder som ger den våldsutsatta kvinnan och hennes barn skydd och stöd. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma detta sociala arbete så att det inkluderar männen och deras ansvarstagande för sitt våldsbeteende. Förutom individ- och familjeomsorgen kan ärenden som gäller kvinnomisshandel aktualiseras inom ett flertal verksamhetsområden som barn-, äldre- och handikappomsorg.

Varför går hon inte?

En av de frågor som ofta ställs är "varför går hon inte?".Frågetecken

Omgivningen har ofta svårt att förstå vilka hindren är. Forskning visar att dessa ofta rymmer ekonomiska, sociala och känslomässiga hinder såväl som rädsla för ytterligare våld. En modell som beskriver en process där våldet internaliseras och accepteras av kvinnan redovisas. Men många kvinnor går och gör motstånd. Detta kan betecknas som en uppbrottsprocess med olika stadier.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänstens ansvar regleras framför allt genom socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 § SoL ska socialnämnden se till att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också enligt 5 kap 11 § beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 3 kap. 1 § SoL klargör även att det är socialnämndens ansvar att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga sociala problem. Socialnämnden ska också ge information och upplysningar samt råd och stöd till dem som behöver det.

Den våldsutsatta kvinnans behov är ofta sammansatt och stämmer bara delvis med hur socialtjänsten utifrån sättet att organisera verksamheten kan upptäcka, bemöta och hjälpa kvinnan. Det är viktigt att socialtjänsten i varje kommun analyserar sitt uppdrag och ansvar, sin roll och organisation i relation till de behov som våldsutsatta kvinnor och deras barn har.

Materialet beskriver regler för sekretess och det belyser dokumentation av ärenden som rör våldsutsatta kvinnor.

Förekomst och upptäckt

Misshandlad kvinna

Kvinnomisshandel är inte en enstaka händelse utan snarare ett mönster av övergrepp som omfattar fysiskt våld av olika grad, hot om våld eller skada, sexuella övergrepp, psykiskt våld och känslomässiga övergrepp, skadegörelse, isolering, ekonomisk kontroll och kan även involvera barnen direkt eller indirekt.

Att utsättas för psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp leder alltid till medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser för kvinnan. Det är därför av vikt att uppmärksamma dessa fall och att ha rutiner för att ställa frågor om misshandel.

Depression är en vanlig reaktion på misshandel. En förhöjd risk för självmordsförsök liksom posttraumatiskt stressyndrom är andra vanliga följder av misshandel.

Samarbete med medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk kompetens är viktigt för att uppmärksamma kvinnans eventuella behov av medicinska och psykoterapeutiska insatser.

Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma, såsom kvinnor med invandrarbakgrund, med funktionshinder och de som lever i homosexuella relationer.

Män som misshandlar

När mäns våld mot kvinnor i nära relationer analyseras och diskuteras sker det ofta på olika nivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Våldet ses antingen som ett strukturellt/samhälleligt fenomen, som ett socialpsykologiskt relationsproblem eller som ett individualpsykologiskt problem. Inom forskningen försöker man emellertid allt mer att förena dessa olika perspektiv: Då männen som slår är en heterogen grupp, är det svårt att hitta en orsak eller en teori som är giltig för alla.

Att ställa frågor

Mot bakgrund av hur svåra konsekvenserna kan vara, och hur svårt det är att upptäcka våld i nära relationer redovisas vad som är viktigt att ta reda på och hur man kan ställa frågor om misshandel.

Akuta insatser

Om kvinnan bekräftar att hon har blivit utsatt för våld eller övergrepp blir frågan om akuta insatser aktuell, inklusive information om handlingsalternativ och möjligheter till skydd liksom om regler och tillvägagångssätt för en eventuell polisanmälan. Det är viktigt att erbjuda kvinnan en lugn och stödjande miljö och att klargöra att mannen är ytterst ansvarig för sitt våldsbeteende.

Att möta kvinnan med respekt och förståelse är grundläggande och vid behov professionell tolkhjälp. Om det finns barn i familjen måste planeringen av insatser också omfatta dem.

Insatser på längre sikt

Att utsättas för misshandel - i synnerhet av någon närstående såsom vid kvinnomisshandel - kan medföra behov av stöd under lång tid. Beslutet att stanna eller lämna ett förhållande kan också för många vara en process som kräver tid. I arbetet med att hjälpa och stödja kvinnan är det viktigt att försöka identifiera var i beslutsprocessen om att stanna eller lämna relationen hon befinner sig.

Psykosociala insatser på lång sikt kan omfatta att bearbeta skuld- och skamkänslor, stärka kvinnans självförtroende och möjlighet att ta kontroll över sitt liv (empowerment). Insatserna kan ske genom stödsamtal, gruppbehandling, psykoterapi m.m.

Bedömning av kvinnans säkerhet

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet riskerar cirka 16 kvinnor per år att dödas i samband med kvinnomisshandel, ofta i samband med en separation. Trots att det inte är förutsägbart i enskilda fall, kan vissa förhållanden bedömas som faktorer som ökar risken för allvarliga skador eller dråp/mord. Det är viktigt att diskutera riskfaktorer med kvinnor som utsatts för våld och att genomföra en säkerhetsplanering för kvinnan och eventuella barn. Bedömning om risk för allvarliga skador kan även behöva innehålla en bedömning av risk för att kvinnan begår självmord.

En del i säkerhetsplaneringen för kvinnor som väljer att återvända hem är att diskutera vad hon hittills har gjort - och vad hon kan göra - för att minimera risker för sig själv och eventuella barn.

Barn

Ledset barn

Många gånger finns barn med i bilden. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem liksom posttraumatiskt stressyndrom. Viktiga frågeställningar för socialtjänstpersonalen att beakta är om barnet är i behov av hjälp på barnpsykiatrisk klinik och om kvinnan/barnet har behov av kontaktperson, m.m.

Socialtjänsten är den myndighet som har det yttersta ansvaret när det gäller barn. Till socialnämnden ska enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen genast anmälas om myndigheter eller verksamma inom yrkesmässigt bedriven verksamhet vars verksamhet berör barn får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Socialnämnden genomför då en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Kvinnan kan ha stor oro för att barnen ska omhändertas. Det kan därför vara viktigt att poängtera att en utredning om barnens situation syftar till att förbättra förhållandet för såväl kvinnan som barnen. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. I en akut situation är det viktigt att fastställa hur pass säkert och tryggt barnet är; barnet måste skyddas från de direkta och indirekta effekterna av våldet.

I fall där misshandel förekommit är det viktigt att ha i åtanke att samarbetssamtal inom ramen för familjerättssektionernas arbete kan vara klart olämpliga och ibland utgöra en direkt fara för kvinnan. Då parsamtal ändå används bör speciella hänsyn tas.

Stöd till män

Socialtjänsten kan informera mannen om eventuella stödåtgärder och möjlighet till behandling som finns i kommunen. På vissa platser tillhandahåller frivården - ofta i samverkan med andra myndigheter och organisationer - behandling för män, mestadels i form av gruppverksamhet. I alla lägen är det dock viktigt att mannen och kvinnan får olika handläggare.

Rättsliga frågor

Kvinnomisshandel och grov kvinnofridskränkning är brott som faller under allmänt åtal. Enligt 14 kap. 2 § sekretesslagen kan personalen inom socialtjänsten lämna uppgift till polis- och åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Någon skyldighet att på eget initiativ lämna uppgifterna finns inte. Kvinnan behöver också veta vad som sker efter en polisanmälan. Detta innefattar insatser som målsägandebiträde, stödperson, besöksförbud, trygghetspaket, skyddad adress och identitet.

Källor: Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet samt polis- och åklagarmyndigheten

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-07-05 15:43 #1 av: LuckyLady

Otroligt bra :)

LuckyLady Värdinna Misshandel iFokus

Anmäl
2009-07-05 17:49 #2 av: Hawknestgrove

JA verkligen och jag frågar mig hela tiden, vem tänker på djuren i en sån familj? För det är de, som är skyddslösa totalt!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2009-07-05 21:29 #3 av: David

Ja Gunilla, djur nämns inte ens i forskningar eller rapporter.

Tack förresten att artikeln gillades, den blev rätt lång, men hade inspiration och material att skriva ifrån just då.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-07-07 22:34 #4 av: Hawknestgrove

Det tycke jag vore en väldigt viktig ska att eventuellt gemensat jobba på här inne. För hur många kvinnor stannar inte kvar i skiten, bara för att de är rädda för vad som ska hända med djuren?

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2012-10-01 16:29 #5 av: Pocahontas

Hej det var mycket bra skrivet.

Har en blogg där jag skriver lite om hur det är efteråt då man lämnat en sådan här man. Bloggen är relativt ny, så jag har inte skrivit så mycket där ännu. Men mer lär det väl bli så småningom. Vill ni läsa den så är det okej. Mvh Pocahontas

www.valkyria70.bloggplatsen.se

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.